För tio år sedan var Ingegerd Wärnersson socialdemokratisk skolminister. Hon stred mot friskolor som ville sätta betyg före åttonde klass och hade helst inte velat se några betyg över huvud taget. En god del av partiet var av samma åsikt. På 2005 års partikongress röstades Ibrahim Baylan ned av jublande ombud, som sade nej till nationella prov i tredje klass. Den sortens kunskapskontroll betraktades som ett första steg på vägen mot mer av förhatliga betyg.

Jublar bäst som jublar sist.

När socialdemokraternas utbildningspolitiska talesman Mikael Damberg nu skriver på Brännpunkt (30/11) är det inte för att kräva betygssystemets avskaffande utan för att värna dess integritet. Igår lade utbildningsminister Jan Björklund fram förslag för att råda bot på betygsinflationen, och Damberg ville förstås beröva sin rival en ensam plats i solen.

Det gjorde han med den äran. Han fick förstås in en släng mot borgerlig naivitet inför vad som händer på ”skolmarknaden”, men sådan är nu partipolitiken.

I sak är hans förslag mycket rimliga och väl så kraftfulla som utbildningsministerns.

Damberg kräver till exempel att nationella prov, såvitt jag förstår utan undantag, ska bedömas på andra skolor än där de skrivs. Det är ett lika utmärkt som nödvändigt förslag. Idag rättar skolorna sina egna elevers prov, vilket ställer orimligt höga krav på de enskilda lärarnas integritet.

Björklund nöjer sig med att ett visst antal prov ska begäras in varje år och omrättas av utomstående bedömare, men det är lika bra att löpa linan ut och se till att alla prov rättas och betygsätts anonymt.

Damberg har också helt rätt i att Skolinspektionen ska gå hårdare fram mot skolor som systematiskt betygssätter sina elever högre än vad de nationella proven motiverar. Här tycks han och Björklund vara överens.

Socialdemokraterna lever fortfarande ett rikt inre liv vad skolfrågorna beträffar. Wernerssonfalangen har inte gett upp och kan säkert skörda en och annan framgång än i dag. Men trenden pekar i rätt riktning. Kunskapslinjen har stärkt sin ställning, vilket i sin tur innebär att mittpunkten i hela den skolpolitiska debatten hamnar i mycket mer gynnsam terräng.

Det är goda nyheter. Allra helst för ungdomar från studieovana hem, som har förlorat mer än någon annan grupp på den krav- och betygsfria skolan.