Den som någon gång har stått vid en norsk mejeridisk vet vad armod är. Som Oslobo ägnade jag timmar åt att hitta ostar som kunde ge smakupplevelser utöver Hushållsosten. På den direkta frågan om man möjligen kunde ta in svensk Västerbottensost för hugade blev svaret att tullpåslaget skulle bli så högt att ingen skulle ha råd att köpa delikatessen.

Nu råder akut smörbrist i Norge och aktivister i den undre världen har med smuggling kommit vårt brödrafolk till undsättning. Svenskt smör auktioneras ut för tusentals kronor till det köpstarka och julpysslande norska folket.

Det gamla FN-programmet Oil for food verkar ha fått en nordisk uppföljare.

Norge lider av en protektionistisk hållning till mat- och jordbrukshandel. Norsk mejerimarknad domineras fullständigt av den norska motsvarigheten till Arla, Tine, och inhemsk konkurrens är näst intill obefintlig. En dominerande aktör i kombination med tokigt höga tullar (tulltoll skulle man kunna säga på norska) gör att utbudet blir därefter.

De inhemska varorna skyddas mot konkurrens och frihandel, och utländska finostar och nymodigheter hålls på säkerhetsavstånd.

Norges jordbruksminister Lars Peder Brekk, Senterpartiet, skäller på Tine och kräver att utbudet ska öka. Tine som i sitt skyddade universum haft svårt att känna av efterfrågan kräver i gengäld en tillfällig sänkning av smörtullen för att kunna leverera smör till jul.

I Norge finns en seglivad livsmedelsprotektionism och så länge landet står utanför EU finns inga utsikter för ny kurs i handels- och jordbrukspolitiken.

Under krigsåren var självhushållningen viktig och ransonering fungerade under några år.

Uppfattningen att de viktigaste varorna inte får utsättas för marknadskrafter vilar på idén att våra behov bara kan täckas om staten reglerar priser och kvoter.

Den norska smörbristen visar dock hur en överreglerad och protektionistisk livsmedelsbransch ser ut när den är som sämst. Samtidigt med hög efterfrågan förses landets bönder med generösa subventioner för att säkert leverera mejerier och andra nödvändigheter. Ändå ringlar smörköer i norska matbutiker.

Marknadsekonomi – när utbud och efterfrågan möts – verkar vara att rekommendera. Framför allt när det gäller särskilt viktiga varor.