Jag känner Stefan Löfven som en pragmatisk politiker. Han vet att man måste vinna val för att kunna bygga ett anständigt samhälle. Därför var det viktigt att ett av Löfvens första besked som ny S-ledare var att man inte kan förbjuda vinst i välfärdssektorn.

Inte bara väljarna uppskattar mångfalden och friheten att välja i vård och skola – också de över 177000 anställda i privata välfärdsföretag anger i enkäter att de här oftast känner större möjlighet till inflytande jämfört med offentlig regi.

Om dessa över 14000 företag tvingas läggas ner, ja då försvinner de anställdas – oftast kvinnors – rikare möjligheter till utveckling på jobbet. Men framför allt hotas valfriheten och den stora potential till innovation i välfärden som en fortsatt uppdaterad svensk modell ger.

Drivkraften hos de allra flesta av dessa företag är inte att göra vinst utan att skapa en högkvalitativ utbildning och omsorg. Överskott behövs som buffert inför sämre tider, eller vid större investeringar. Med många elever, sjuka eller äldre, som uppskattar metoder eller inriktning, blir vinsten mer ett kvitto på att man lyckats.

Men Löfvens besked är att han också vill studera den norska och danska modellen. Inom Socialdemokraterna finns ofta en idealiserande bild att i våra grannländer – som också omfattas av ”den nordiska välfärdsmodellen” – är det så kallade non profit-företag i välfärden som gäller. Men det Löfven kommer att finna är samma svar som han tidigare stått för: Att politiken pekar ut en driftsform kan aldrig vara den politiska lösningen. Det är inte driftsformen som avgör kvaliteten utan vilka incitament man ger till en mångfald av utförare.

Liksom Sverige har Norge haft sina problem. Under 1990-talet var det en stor nationell vårdskandal i offentlig sektor. Arbeiderpartiet ”privatiserade” primärvården, som i dag bygger helt på privatläkare. Nu förbereder den rödgröna regeringen en välfärdsreform som syftar till att öka mångfalden av aktörer i hemsjukvården. ”Fritt brukervalg” gäller för äldre i allt fler kommuner. Syftet är att underlätta rekrytering, effektivisering och högre kvalitet.

Även svenska företag finns i norsk sjukvård med god möjlighet att göra vinst.

Både i Norge och Danmark finns friskolor. Men till skillnad från svenska får danska friskolor ta ut terminsavgifter och välja sina elever. I Sverige stoppades det av regeringen Persson, som höjde skolpengen till 100 procent mot tidigare 85 procent av de kommunala skolornas ersättning.

Det är sant att danska friskolor inte får göra vinst. Men vad är det för modell att sträva efter att få tillbaka ”gräddfilerna” i utbildningssystemet där bara de som har råd ska kunna välja skola igen?

Stefan Löfven är en pragmatisk politiker. Studien av Norge och Danmark kommer inte att ändra på vad som är rätt politiskt svar i valet 2014.

Stefan Stern är senior advisor i Magnora, som bland annat äger Kunskapsskolan och Silverlife. Han är fd statssekreterare och bitr partisekreterare (S). stefan.stern@magnora.com