Mona Sahlins stjärna dalar medan Maria Wetterstrands är på uppåtgående – och De gröna firar triumfer i opinionsmätningarna. Så blir det som det blir när man tillsammans ska formulera ett regeringsalternativ. Med S på defensiven får MP mer plats för sin politik. Det blir som det blir.

En bred majoritet i Stockholm står bakom beslutet att bygga Förbifart Stockholm. Allianspartierna vill ha den, liksom Socialdemokraterna. Opinionen är på samma sida. Sedan regeringen klarat ut finansieringen pågår planeringen för fullt med sikte på att sätta spaden i jorden 2012. Allt för att främja Stockholmsregionens expansion och underlätta Stockholmarnas vardag. Samtidigt byggs kollektivtrafiken ut.

På andra sidan vallgraven står Vänsterpartiet och Miljöpartiet. MP har till och med satt ett stopp för Förbifarten som krav för regeringsmedverkan. Men trots att Carin Jämtin tidigare lovat att köra över antibilisterna är det istället hon som har blivit frånåkt. Det besked som gavs igår är att om det blir ett rödgrönt styre så kommer den mödosamt hopsnickrade lösningen för Förbifart Stockholm att rivas upp.

För att runda det politiska trafikhindret har De rödgröna enats om att ställa till med en lokal folkomröstning i Stockholms län den 23 september 2012. För att riktigt krångla till det ska den inte handla om ja eller nej utan vara ett val mellan två materiella förslag (det vill säga just sådan som folkomröstningsfrågor inte bör vara): Förbifarten ska ställas mot en kollektivtrafiklösning. Som om utbyggd kollektivtrafik stod i motsättning till bättre flyt i biltrafiken.

Beskedet motiveras med att medborgarna måste få säga sitt, men den retoriken är bara en fasad för att De rödgröna ska kunna hålla god min i elakt spel. Det gör utspelet till ett trist missbruk av en viktig demokratisk institution. Samtidigt är det ställt utom allt tvivel att en seger för Vänstern och Miljöpartiet skulle undergräva Mona Sahlins auktoritet som S-ledare och rödgrön lagledare.

För Carin Jämtin är kompromissen än mer komprometterande. Jämtin har redan tidigare haft svårt att ta rollen som S-ledare i Stockholm och efter gårdagens förnedring har det inte blivit bättre. Sett i perspektiv av att Jämtin dessutom går till val på att avskaffa RUT-avdraget, höja kommunalskatten och återinföra fastighetsskatten är det svårt att se hur S ska kunna återvinna förlorade Stockholmsväljare. Stockholmsfientligheten sitter i.

Stockholm behöver inte en folkomröstning om Förbifart Stockholm – det är bara De rödgröna som behöver den för att lösa ut oöverstigliga politiska motsättningar. Om det skulle bli regeringsskifte försenas i bästa fall bygget kanske i tre år och i värsta fall blir Förbifarten inte av. Men vad Stockholm behöver är en så snabb lösning på den latenta trafikinfarkten som möjligt.

Att Socialdemokraterna lägger sig och väljer att stoppa eller åtminstone skjuta upp Förbifart Stockholm är en kraftfull signal om vad som väntar vid ett regeringsskifte och vad MP:s miljövänlighet egentligen innebär. Men det finns också skäl att fråga om den här metoden blir standard för hur oförenliga politiska viljor ska förenas: Blir det folkomröstning om Sveriges fortsatta medverkan i striden om Afghanistans framtid?