Så blev Ipredlagen verklighet. Igår röstades den hett avskydda och ombloggade lagen igenom i riksdagen. Vad vi kan vänta oss nu är att upphovsrättsbranscherna använder sig av den för att statuera exempel. När dessa ärenden så småningom når de redan arbetstyngda domstolarna är det långtifrån säkert att utfallet blir som man har tänkt sig. Och det av flera skäl.
Bevislägena i fildelningsfall är allt annat än glasklara. Den omständigheten används ofta som argument mot hela Ipredlagen. Det vill säga att bevis kan ”fabriceras”, att illegala fildelare kan gömma sig bakom anonymiseringstjänster eller nyttja någon annans nätuppkoppling och på så vis sätta fast grannen.
Det är förvisso en riktig iakttagelse, men den är inte unik för den olagliga fildelningen.
Påhittade bevis förekommer på fler brottsområden. Vittnen kan begå mened. Ändå ger vi inte upp och struntar i att försöka lagföra dessa brott. Ipredlagen lär inte göra stor nytta. Tekniken har redan sprungit förbi den, igen.
Men så länge vi har lagar att hålla oss till är det en god idé att rätta sig efter dem.






