Olofssons medverkan var en självklarhet; det är hon som driver på alliansregeringens löfte att minska företagens administrativa kostnader till följd av statliga regler, med 25 procent fram till hösten 2010. Redan i juni kunde Olofsson ge ”ett tydligt och mycket glädjande besked” om att det arbetet hade lett till en kostnadsminskning med 4 procent under år 2008.
Nu är 4 procentenheter av 25 procentenheter en bit ifrån målet, men så har också regeringen hela 2009 och fram till valet 2010 på sig. Dock är utmaningen för Olofsson större än så. Enligt Tillväxtverket är kostnadsmi nskningen från den startpunkt som regeringen själv har fastslagit, halvårsskiftet 2006, bara hälften så stor, alltså drygt 2 procent.
Under 2007 steg företagens administrativa kostnader till följd av statliga regler från 96, 7 miljarder kronor till 98, 6 miljarder kronor, alltså med knappt 2 procent.
De största kostnaderna för företagen uppstår inom associationsrättsområdet och bokföringsområdet. De kostnaderna uppgick tillsammans till över 47,5 miljarder kronor år 2006. Och år 2008 hade kostnaden för de två områdena ökat med ytterligare 100 miljoner kronor, till 47,6 miljarder. Men proportionellt är detta inget mot ökningen av regleringens kostnader inom hälso- och sjukvårdsområdet (nya regler i tandvårdsreformen), med över 31 procent mellan 2006 och 2008, eller ökningen inom kommunikationsområdet (nya regler om specificerade telefonräkningar), med nästan 54 procent.
Den proportionellt största kostnadsminskningen, på nästan 36 procent, har skett inom livsmedelsområdet (borttagning av kravet på inre spårbarhet på livsmedel). Minskningarna av regelkrånglet på ett håll, motverkas alltså till del av att krånglet ökar på andra områden. Därför kvarstod, efter mätningen för 2008, nästan 23 procentenheter av det beting som regeringen har satt för sig själv. Det betyder att mer än 90 procent av arbetet återstod att genomföra.
Det är ännu oklart hur mycket närmare regeringen kommit sitt mål. Men till och med om den har varit (föga sannolika) fem gånger bättre, alltså minskat kostnadsbördan med ytterligare 10 procentenheter, innebär det att mer än halva jobbet kvarstår under 2010.
En av de största aviserade förändringarna är förslaget om slopad revisionsplikt för små företag. Den förändringen beräknas avlasta företagen med nästan 6 miljarder kronor. Utredningsförslaget presenterades i april 2008. Senaste prognosen för en regeringsproposition i ärendet är i mars 2010. Det är inte uteslutet att näringsministern och hennes regering kan nå målet om 25-procent mot slutet av 2010. Det kommer i så fall att visa sig vid en utvärdering som först görs våren 2011. Ska förändringarna ha någon samtida effekt och, inte minst viktigt vid valet 2010, även ge politisk utdelning, måste avregleringstempot höjas rejält. Näringsministern saknar inte viljan. Inte heller den retoriska förmågan. Men ska hon nå resultat inom rimlig tid, måste det bli mer verkstad. Mycket mer verkstad.
Thomas Gür är företagare och fri skribent. thomasgur@hotmail.com
