De har åtskilligt gemensamt: den serietecknade, vältränade miljardären och lebemannen Bruce Wayne i Gotham City och Eyvind Johnsons romanfigur Johannes Krilon, en medelålders, lätt fetlagd och kortvuxen fastighetsmäklare i Stockholm under andra världskrigets mest hoppsläckta år.

Wayne är i hemlighet Läderlappen – Batman. Han slåss mot brottslighet, korruption och förfall i sin hemstad. Krilon leder en krets av vänner som samlas varje söndag för att samtala, eftersom ”alla viktiga samhällsfrågor, som kommer opp när det gäller att gestalta samhällets liv, stifta lagar, utöva myndighet och så vidare, kan och måste avgöras genom kloka, erfarna, fria och oförtryckta och oförtryckande mänskors samtal. Det fria samtalet är den stora metod mänskligheten funnit och som jag tror på. Det gäller att försvara det fria samtalet.”

Under romansseriens 1300 sidor formerar Krilon och hans grupp motståndet mot två ondsinta fastighetshajar, Tage Jekau och Gideon Staph, som vill lägga fastighetsmarknaden under sig, först i Stockholm och sedan i Europa och övriga delar av världen. Namnen för tankarna till Tjeka, den sovjetiska säkerhetstjänsten, och Gestapo. Än tydligare blir det när Staphs underhuggare Görén, Göbén och Höllén dyker upp.

I den senaste filmatiseringen av Batman, The Dark Knight Rises, bekämpar Wayne, tillsammans med några få anhängare, de terrorister som tagit över Gotham och som med revolutionära slagord utlovar folkherravälde, nya himlar och en ny jord. Det man istället och i sedvanlig ordning får, är kidnappningar, plundring och pöbel-justis med summariska avrättningar.

De politiska budskapen till trots är romanerna och filmen enastående verk inom respektive genre.

Krilons krets av samtalande stockholmare aktualiserades nyligen genom en mycket läsvärd essä av författaren Jens Liljestrand: Friheten att vara mänska: Om liberalism, modernism och humanism i Eyvind Johnsons Krilon-trilogi, utgiven på Timbro.

I förra veckan hade jag förmånen att föra ett samtal om Krilonserien med Liljestrand. Inför det mötet var en omläsning av serien nödvändig.

Utöver njutningen som Johnsons skrivkonst ger, slås man av hans mod.

Seriens första bok publiceras hösten 1941, när Hitlers arméer gått segrande fram över hela Europa och utöver det krigförande Storbritannien, endast de neutrala länderna Schweiz och Sverige finns kvar som frihetliga demokratier, om än med inskränkningar. I del två återger Johnson ordagrant norska motståndsmäns berättelser om den tyska tortyren, trots att den svenska censuren konfiskerat de tidningar som skrivit om dem.

Såväl filmen som böckerna handlar om vikten av individuellt ställningstagande och medborgerligt ansvar i kampen mot tyranniet. Wayne och Krilon är hjältar. Men de är hjältar med mänskliga drag och brister; det är värt att framhålla också om den närmast oövervinnerlige Batman.

Dock kan ingen av dem klara sin uppgift ensam. Individen är unik, men ingår i en gemenskap. En gemenskap av fria, oförtryckta och oförtryckande människor.