Malmöföreningen Tänk om arbetar med hedersvåld och hade haft kontakt med henne i ungefär ett år. De försökte hjälpa henne att få skyddat boende i Malmö – bort från den hedersrelaterade konfliktsituation hon kämpade med.
Mycket tyder på att den situationen nu är skälet till att hon till slut mördades i Landskrona i måndags kväll.
19 år blev denna unga kvinna. 16 år är den yngling som är anhållen på sannolika skäl för att ha begått mordet. Tragiken är outsäglig och den fulla bilden av omständigheterna ännu oklar. Men att kvinnan sökt stöd och hjälp är uppenbart (HD.se 24/4), liksom att hjälpen inte kom när behovet var som störst.
Helsingborgs Dagblad intervjuar även advokat Elisabeth Massi Fritz, som är specialiserad på hedersrelaterade brott. ”Hedersbrotten går i grund och botten ut på att ta lagen i egna händer”, säger hon. Jag förstår hur hon menar, men ogillar ändå formuleringen. Att ta lagen i egna händer innebär vanligen att människor går åstad och skipar rätt istället för domstolen.
Men här finns inte någon grund för rättsfall, inga paragrafer att luta sig mot. Nej, här finns faktiskt ingen lag att ”ta i egna händer”, ty ingen svensk domstol skulle ha det minsta lilla att invända mot det som brukar vara de hedersutsattas ”brott” – nämligen att fika med fel personer, att vara ute för sent, att vara ihop med fel kille eller tjej etc.
Inget av detta har vår lag några synpunkter på. I andra länder ser det däremot annorlunda ut.
I senaste numret av Foreign Policy (maj/juni 2012) skriver den egyptisk-amerikanska journalisten Mona Eltahawy en viktig artikel betitlad ”Why Do They Hate Us?” om det systematiska kvinnohat som genomsyrar många samhällen i Mellanöstern så till den milda grad att det finns representerat i paragrafer och lagböcker. Hon skriver om lagar som godkänner hustrumisshandel om uppsåtet är ”gott”. Hon berättar om oskuldstester och könsstympning. Hon påminner om bilkörningsförbud och omyndigförklaranden. Om barnäktenskap och gruppvåldtäkter där kvinnan får skulden om hon för ett ögonblick släppt garden och låtit sin heder komprometteras av samtal eller bilfärd med okända män.
Föreställningen att kvinnan måste tyglas, låsas fast, döljas och kuvas – eller dö – är en av jordens mest uråldriga traditioner. Vi kan inte handgripligen göra något åt att dessa seder lever kvar i vissa länders lagböcker och seder. Men i våra lagböcker och i våra kommuner bör beslutsamheten och handlingskraften gentemot dylik människofientlighet vara total.
Ännu är vi inte där.









