År 1931 började min mormor Alva Myrdal i Yrkeskvinnors klubb driva tanken om funktionalistiska flerbostadshus i vilka matlagning, städning och trädgårdsskötsel skulle vara lika självklart tillgängliga tjänster som daghem för barnen. Hennes argument var att hushållsnära tjänster ofta sköts med bättre kvalitet och mer effektivt av yrkeskunniga samt att fler kvinnor skulle få tid att bli framgångsrika i sina yrken. Alva skulle ha varit en varm anhängare av rut.
Alva fick ett stort genomslag för sina idéer om utvecklingen av barnomsorg. Den blev snart skattesubventionerad. Att kvinnor skulle arbeta och tjäna pengar var populärt i många läger.
Att kvinnor skulle få tillräcklig tid att komma på tanken att göra karriär stötte däremot snabbt på patrull inom socialdemokratin. För andra hushållsnära tjänster än daghem höjdes istället löneskatten, arbetsgivaravgiften och momsen alltmer, så att de blev oöverstigliga.
Under långa perioder behövde en ganska vanlig löntagare arbeta fyra timmar för att kunna köpa en timmes hushållsnära tjänst, efter skattesystemets avbränning. Av de koncept till funktionella hus med inbyggda tjänster som Alva och Sven Markelius presenterade byggdes i slutänden bara ett.
Många kvinnor fortsatte därför att arbeta deltid på sina jobb för att hinna med allt hemma. Samtidigt renoverar många män huset på semestern, istället för att ta hand om sina barn. Familjepolitiken utformades för att kvinnor både skulle ta hem en lön och hinna stå vid spisen. Alva slogs för kvinnors möjlighet att kunna satsa och nå framgång i sina yrkesliv.
Den linjen marginaliserades, och förblir så, när nu Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet går ut skarpt med att avskaffa avdraget för hushållsnära tjänster vid en eventuell valvinst.
Om oppositionen lyckas i sitt uppsåt att avskaffa rut, ställs många drivande yrkeskvinnor åter inför ett omöjligt val. Antingen måste de sänka sina ambitioner i arbetslivet, vilket de flesta då gör, eller så får de kräva av sin make att han drar ner på ambitionerna, vilket i och för sig låter jämställt och rimligt men är något få kommer att göra i praktiken. Det tredje alternativet är att anlita svart hjälp, vilket fler lär göra. Inget av detta är alternativ som Alva skulle ha ställt upp på. Alla tre stympar människors möjlighet att utvecklas.
Det gäller i än högre grad för den som utför tjänsterna svart. Avskaffad rut skulle fösa tusentals från ett vitt arbete med socialförsäkring och rättigheter tillbaka till ett undangömt och otryggt arbetsliv. Ett effektivare sätt att skapa ett ojämställt klassamhälle torde knappast finnas.
Många minns fortfarande Alva som en av grundarna av modern familjepolitik. De som nu styr arbetarrörelsen har dock sedan länge svikit hennes ideal och fiskar i grumligare vatten.
Stefan Fölster är chefsekonom i Svenskt Näringsliv. stefan.folster@svensktnaringsliv.se
