Foto: Ingvar karmhed
Efter en stund säger Mona Sahlin att hon och jag förmodligen inte kommer att bli överens. Det har hon rätt i. Jag har då ägnat en god stund åt att försöka få reda på poängen med att införa en besparingsskatt. Alltså en sådan som Sahlin kallar förmögenhetsskatt.
För anledningen är inte att den innebär mycket klirr i statskassan, tvärtom. När vi senast hade en besparingsskatt drog den in i runda slängar 6–7 miljarder kronor. Men den jagade ut 500 miljarder ur landet på tjugo år.
Rättvisa, säger Sahlin. Dålig rättvisa, säger jag.
Men Sahlins nya modell ska dra in 3–4 miljarder och inte jaga bort några pengar alls. Den är ett sant mirakel, som inte ens låter sig beskrivas konkret.
Mirakulöst är också hur de här miljarderna ska betala alla återställare som utlovas.
Hon går till val på mirakel, tänker jag efteråt.
Vi pratade om mer än skatter, förstås. Men överens? Nä, det blev vi inte.
Se höstens första Korseld på SvD.se idag!
Foto: Peter Lydén
