Moderaterna måste ta ett större ansvar som arbetsgivare, skriver partisekreteraren Sofia Arkelsten i SvD (19/3). Hon skriver M, men menar ”det offentliga” – en slående skillnad mot hur partiet förr kämpade emot den ”ofantliga sektorns” utbredning .

Arkelsten hänvisade till studier som visar att höjd sysselsättningsgrad hos kvinnor kan öka tillväxten i såväl Sverige som EU och uppmanade lokalpolitiker att dra sitt strå till stacken.

Utspelet är förstås ett försök till svar på socialdemokratins devis ”rätt till heltid”. Men eftersom M:s profil inte passar lika väl för argumentet ”allt åt alla” (som i att upphöja heltid till en rättighet) nöjer man sig med att tjata på sina lokala förmågor.

Frågan är om väljarna ser det som en kommunstyrelseordförandes uppgift att piffa till EU:s tillväxtsiffror för skattepengar.

Kommunalrådet Paul Lindquist (M) på Lidingö bemöter Arkelsten på sin blogg och förklarar att kommunpolitiker självklart bör ”överväga om en verksamhet kan organiseras på bättre sätt”. Samtidigt påpekar han att det måste vara ”kommuninvånarnas behov” som styr.

Jotack. Det är en rimlig utgångspunkt. Inte minst med tanke på att det är kommuninvånarnas plånböcker som betalar.