Ingen i den socialdemokratiska toppen sitter i riksdagen, varken partiledaren Stefan Löfven, partisekreteraren Carin Jämtin eller ekonomiska talespersonen Magdalena Andersson.

Därför var det Mikael Damberg som under gårdagens partiledardebatt stod i talarstolen med det stora riksvapnet.

Den sedan SSU-tiden välkammade 41-åringen imponerade. På flera sätt är han lik Fredrik Reinfeldt. Lugn, jämn och självsäker.

Snarare än en nödlösning kan Damberg vara en tillgång för partiet, även om Löfven förstås syns mindre. Betydelsen av riksdagsdebatter ska dock inte överskattas, jämfört med tv-debatterna under valrörelse.

2014 blir valrörelsen dessutom extra lång, med Europaparlamentsvalet i juni som föregår riksdagsvalet i september. I det sammanhanget blir Damberg förmodligen bara en parentes i de flesta väljares ögon.

Kritiken mot regeringen innehöll dock inga överraskningar. Det ”investeras” för lite i skola och utbildning, menade Damberg och raljerade över den sänkta krogmomsen.

Men Reinfeldt tryckte tillbaka. Om det tidigare anats en trötthet var det nu en viss ilska som trängde igenom statsministerns behärskade yttre. Kanske på grund av det trängda opinionsmässiga läget, kanske på grund av en frustration över det parlamentariska läget. Oavsett vilket sköt han skarpt.

Regeringen har satsat miljarder på skolreformer de senaste åren. Och restaurangbranschen är viktig, slog statsministern fast.

Jämfört med det första kvartalet förra året – före momssänkningen – har branschens utlysta jobb hos Arbetsförmedlingen ökat med 20 procent i år. Det är jobb som behövs. Dessutom handlar momssänkningen om fler aspekter.

Pizzabagaren kanske kan vara ledig åtminstone en kväll varje vecka. Kaféägaren kanske äntligen får råd med semester. Diskaren på kvarterskrogen kanske får jobba vitt i stället för svart.

Men det var inte bara i denna fråga som den lilla vardagen ignorerades av oppositionspartierna.

Det var ett ensidigt politiskt ovanifrånperspektiv. Statistik, makroekonomi och strukturer dominerade retoriken. Damberg talade om vikten av att kvotera föräldraförsäkringen för att utjämna genomsnittliga lönenivåer.

Föräldrar beskrevs inte som människor med förnuft och egna viljor, som vill forma sin egen vardag, utan som byggstenar för att forma det ”moderna samhället”.

Vänster-högerdimension var tydlig. Trots att Damberg betraktas som en högersosse, och vill framstå som näringslivets vän, stod han långt till vänster i gårdagens debatt. Det gjorde även Miljöpartiet.

Reinfeldts tidigare förbindlighet lyste med sin frånvaro när han konstaterade att Miljöpartiet numera är Vänsterpartiets siamesiska tvilling, med krav på höjda skatter och höjda bidrag.

Den offensiva stilen var en framgång. Mer av samma attityd kommer nog att behövas när det blir allvar i duell mot Stefan Löfven.