Universitetsledningen konstaterade att professor Eva Lundgren inte kunde beslås med att uppsåtligen ha ägnat sig åt vetenskaplig ohederlighet.

Däremot hade man”identifierat flera allvarliga problem”. Lundgrens genusforskning ”led brist på kritiska reflektioner”. Om hennes mest sensationella forskarrön, det om rituella övergrepp på barn som sedan grävdes ner i skogen, skriver granskarna att ”den kritiska och reflekterande forskarrollen har upphävts.”

Bi Puranens konsulttjänst åt Försvarsmakten kan ha kostat skattebetalarna 100 miljoner kronor innan hennes värdegrundsprojekt (läs genus) avslöjades som en väldigt dyrbar form av politisk korrekthet.

Den bedräglige jämställdhetshandläggaren på ­näringsdepartementet beviljade sig själv nästan två miljoner kronor till påhittade genusprojekt innan ­någon märkte ­nå­got och fick stopp på eländet.

Genom att omvandla Feministiskt initiativ från parti till folkrörelseorgan kunde Gudrun Schyman kvittera ut 400000 riksdaler i genusbidrag för att folkbilda om feminism i väntan på nästa val.

Sist ut av bidragsaffärer med blinkande genusvarning är Bam Björlings vidlyftiga skötsel av Kvinno­forum.

Ingen kan i dagsläget säkert säga vad de nya kvalitets­kraven i regeringens forskningsproposition kommer att betyda i form av minskade anslag till genusforskningen. Men det är en smärre revolution att anslag inte längre ska beviljas enligt öronmärknings-­mo­dellen, utan efter kvalitetsprövning.

Radikalt nytt jämfört med tidigare år av tungt ­ideologistyrd genusforskning är att alliansregeringen lägger band på sig själv. Forskningsminister Lars Leijonborg överlåter åt Vetenskapsrådet att fördela de drygt 20 miljoner kronor som årligen ska gå till genusforskningen kommande år.

Därutöver satsas hyfsat många miljarder på så kallad nyfikenhetsstyrd grundforskning. Dit räknas så klart genusforskningen. Lägg därtill ytterligare 30 miljoner som tickar ut årligen fram till 2011 till stöd för forskning om kvinnors hälsa.

Jag skulle inte höra till de sörjande om genusforskningen inte fick en krona mer av statliga medel. Men så lyckligt förhåller det sig inte. Därför är det rent befängt som miljöpartiet skriver i sin forskningsmotion från i fredags.

I uppskruvat tonläge attackerar man regeringen för att ha ”strukit alla särskilda anslag till genusforskningen”, och föreslår 30 öronmärkta genusmiljoner. Miljöpartiet måste ha läst forskningsproppen som humhum läser bibeln.

Rikets första feminist Gudrun Schyman tycks ha bättre reda på sig. I inbjudan till dagens pressträff med kvinnolobbyisten Kirsti Kolthoff, hävdar Schyman att fascismens utbredning i Europa är utgångspunkten för Fi:s politik om kvinnors och minoriteters rättigheter i EU.

Det är en smart strategi. Nästan alla anser att det ligger i den demokratiska världens intresse att hålla rent från fascismen. Schymans hållning kan gynna henne i den hårda konkurrensen med sverigedemokraterna och junilistan om personkryssen i nästa års EU-val. Men då får hon också hålla sina Fior under strängare uppsikt.

Det duger inte att partiledaren varnar för fascimen samtidigt som Fi-ledamoten Veronica Svärd bloggar instämmande när det görs judefientliga påhopp mot professor Bo Rothstein. Varför antisemitismen riktas mot honom? Han är kritisk till dagens ­­ge­nus­forsk­ning, som han menar är inkrökt nationalistisk och full av stolligheter. Det är förklaring nog.