Tänk dig att du är 28 år, kommer som flykting till Sverige och blir placerad i Bollnäs. Sedan ska du läsa svenska för invandrare och därefter läsa om delar av den utbildning du redan hade. Kanske är du 35 år när du är klar, lagom för att inse att det inte finns några jobb i Bollnäs. De finns i Stockholm, men hur får man en lägenhet där utan att ha något jobb?
Ungefär så beskriver Farbod Rezania, Svenskt Näringslivs integrationsexpert, det moment 22 som många invandrare i Sverige hamnar i.
Det anknyter till problematiken i den rapport som Saco och Svenskt Näringsliv presenterade igår och som visar att det tar orimligt lång tid innan invandrare i Sverige har ett arbete. Efter fem till nio år har häften någon form av sysselsättning. Det är långt ifrån godkänt. Andra studier har visat att det i genomsnitt tar sju år från uppehållstillstånd till arbete. Sju år!
Scenariot är också en illustration av hur olycklig den välmenande svenska integrationspolitiken har varit. Lägenhet, språkkurs och betald vidareutbildning – det låter väl bra? Men om lägenheten ligger där det finns gott om bostäder men inga jobb och språkkursen är undermålig?
Under tiden har 30-åringen förlorat viktig tid på den svenska arbetsmarknaden för att knyta kontakter, få arbetslivserfarenhet och tjäna pengar.
Så vad krävs? Dels behöver matchningen på arbetsmarknaden förbättras – där är Centerpartiets förslag om att konkurrensutsätta arbetsförmedlingen en intressant idé för att få jobbförmedlare som är experter på olika typer av arbeten.
Framför allt behövs det fler jobb. Instegsjobb kallas de subventionerade anställningar som ger 75 procent av lönen i bidrag till den arbetsgivare som anställer en nyanländ invandrare. Ett generöst erbjudande – som har gett litet resultat. En av orsakerna kan vara att det inte finns så många instegjobb i verklig bemärkelse. Genom höga kostnader på arbete har de jobb som kräver mindre erfarenhet och utbildning blivit färre. Det drabbar både invandrare och ungdomar.
Annars brukar mera och bättre utbildning bli svaret. Fast problemet var ju att det tar för lång tid till första jobbet, då kan knappast ytterligare tid i skolbänken vara den primära lösningen.






