Den här månaden träder en ny lag i kraft som bland annat innebär att företag inte får ta extra betalt när kunder betalar med betalkort. Finansmarknadsminister Mats Odell vill nämligen att kontanthanteringen i samhället ska minska, eftersom hanteringen av kontanter kostar pengar och medför rånrisker. Om butiker tar ut en avgift för dem som betalar med kort används betalkorten mindre, och det vill inte Odell.

För större inköp är betalkort idag det dominerande betalsättet. Syftet är alltså att även de små inköpen ska göras med kort.

Problemet är att lagen troligen inte får den effekt som Mats Odell önskar. Den är dessutom ett ingrepp i avtalsfriheten och äganderätten.

Butikernas avtal med bankerna innebär att för varje köp med betalkort kopplat direkt till bankkonto betalar butiken mellan en och tre kronor till banken och om kunden använder ett kreditkort betalar butiken dessutom mellan 1,5 och 3 procent av köpesumman i avgift till banken.

Kiosker och caféer där de flesta köp är på små belopp drabbas hårdast av kortavgifterna. Det är därför som man ofta ser skyltar med texten ”5 kr kortavgift på köp under 100 kr” och liknande. Marginalerna på tjänsterna och varorna är helt enkelt så små att hela vinsten äts upp av avgifterna om avgifterna inte kan flyttas över på kunden.

I nuläget är det kundens eget val om man accepterar att betala några kronor extra för möjlig- heten att använda kort, eller om man vill gå till en uttagsautomat och ta ut pengar för att betala kontant. Med den nya lagen kommer den valfriheten att försvinna. Det finns nämligen en betydande risk att många kiosker och caféer slutar acceptera kort för köp på mindre belopp för att undvika att förlora pengar.

Mats Odell medger att de mindre handlarna kan få problem, men hoppas att avtalen mellan banker och handlare ska bli bättre på sikt. Frågan är bara hur. Om nya avtal mellan banker och handlare innebär att handlarna befrias från avgifterna för varje köp, måste pengarna tas någon annanstans.

Bankerna skulle kunna höja avgifterna för hantering av kontanter, men det skapar inga intäkter för kreditkortsföretagen.

Ett annat alternativ är att årsavgifterna för korten höjs. De måste dock höjas rätt ordentligt för att kompensera intäktsbortfallet. Eftersom varje köp ger en intäkt på minst tre kronor och en genomsnittlig kortanvändare använder sitt kort nästan trehundra gånger om året måste årsavgifterna höjas med omkring tusen kronor. Förutom att det innebär att den som inte använder sitt kort särskilt mycket får betala lika mycket som en frekvent kortanvändare, så innebär det ett överförande av kostnaden från butik till kund. Precis det som Mats Odell vill stoppa.