Foto: Sofie Wiklund/SCANPIX

Efter en kris som har slagit ut förfärande många jobb i industrin strejkar LO-förbundet Pappers för att få högre generella lönelyft än andra förbund. Det kostar företagen mångmiljonbelopp på kort sikt men kan göra ännu svårare skador i ett längre perspektiv.

När svenska företag får stopp i produktionen kan bolag i andra länder flytta fram positionerna. Nya mönster etableras på marknaden och det kan vara svårt att bygga upp det som går förlorat. Det påpekar Mats Nordlander, chef i Stora, i Dagens industri (20/4).

När Pappers ordförande Jan-Henrik Sandberg hör detta blir han arg. Han talar om hot och utpressning och att ”man inte kan bedriva någon facklig kamp över huvud taget i Sverige” ifall man ska tänka så där.

Pappers förbehåller sig alltså rätten att strejka oavsett vilka följder det får. Man ser det inte bara som en rätt utan en plikt att ignorera verkligheten. Om detta är typiskt för 2010 års svenska modell är vi mer illa ute än jag trodde.