Foto: Leif R Jansson/SCANPIX

Jag är rädd att jag aldrig igen kommer att återfinna min haka. Den tappades när jag läste att justitieminister Beatrice Ask vid ett seminarium i riksdagen i veckan luftade idén att man borde ”hänga ut” sexköpare genom att skicka dem delgivning om brottsmisstanke i grälla, kanske gredelina, kuvert. Så att folk – och särskilt familjen – ska få veta vad de ”håller på med”.

Märk väl att tanken är att omgivningen ska informeras innan personen i fråga blivit dömd – vi talar om en brottsmisstanke. Denna avskräckande metod kunde vara ”effektivare än ett par års fängelse”, förklarar Ask i Aftonbladet (19/3).

Visst. Här finns fantastiska möjligheter till avskräckande. Varför inte utveckla tanken? Tänk att få fiska upp sitt röda kuvert (som betecknar krogslagsmål) hos grannen mittemot?

Och tänk så avskräckande det kan vara att få överlämna det gröna kuvertet (som delger misstanke om narkotikabrott) till killen i lägenheten ovanför?

Senare drog Ask förvisso tillbaka idén om just lila kuvert. Det var kanske ”lite dumt”, medgav hon, men vidhöll att poängen – tydlighet – är viktig. På frågan ”om ett barn öppnar brevet” svarade hon kavat att ”det är nog lika bra att dottern får veta vilken typ hon har till far”.

Dags för mig att krypa in under skrivbordet och leta efter hakan.