Senast Sverige gjorde en luftförsvarsutredning var på 1960-talet.
När riksdagen i april 2010 beslutade att en parlamentarisk luftförsvarsutredning skulle tillsättas, var det efter att den samlade oppositionen hade kört över regeringen. Stödet hade kunnat bli bredare eftersom försvarsutskottsledamöterna Allan Widman (FP), Staffan Danielsson (C) och Mikael Oscarsson (KD) i sak stod på samma barrikad.
Men Moderaterna var emot och det blev Alliansens ståndpunkt. Motiveringen var att en utredning utgjorde ett hot mot det kommande och nödvändiga förmågelyftet för flyget.
Trots uppdraget till Sten Tolgfors hände inget: Inga direktiv, ingen utredare. Men så i december smällde det till.
På sin blogg skrev försvarsministern belåtet om den uppgörelse som träffats med oppositionen bland annat om en parlamentarisk luftförsvarsutredning (1/12):
”Regeringen och riksdagen har fattat en lång rad beslut som gäller Gripen och dess förmågor i det mer näraliggande tidsperspektivet. Processerna gällande Gripens framtid skall enligt utskottet vara ingångsvärden för utredningen. Luftförsvarsutredningen kommer studera tiden efter 2040.”
Alltså: I princip – givet vissa förutsättningar – skulle det vara klart med Super-JAS E/F respektive en utredning om luftförsvaret efter 2040. (sic!)
Ser man närmare på uppgörelsen i försvarsutskottet stämmer dock inte detta. Visserligen finns en uppgradering av JAS med som grundplåt i utredningen, men nyckelmeningen i den text som Peter Rådberg (MP) och en vacklande Peter Hultqvist (S) efter många om och men lyckades få med Cecilia Widegren (M) på är denna:
”Den uppbyggnad och utveckling som luftförsvaret omfattas av innan 2040 måste utgöra grund för utredningen, som ska belysa helheten och behoven i framtidens luftförsvar efter 2040.”
Alltså: I princip inte klart med JAS E/F respektive utredning med startpunkt här och nu.
I enlighet med uppgörelsen står det regeringen fritt att lägga en proposition om JAS E/F men det blir då en annan utredning. Med glappande förmågor och inför ett stort beslut om flyget borde en luftförsvarsutredning med brett mandat och som ser på våra behov också i närtid vara en självklarhet. Luftförsvaret är ett system av system – inte bara en flygplanskropp.







