Ungdomsarbetslösheten överstiger 30 procent och är bland de högsta i Europa, säger Mona Sahlin. Statistiska centralbyrån ger henne rätt. Att som Fredrik Reinfeldt kalla det en skapad synvilla är bara dumt. I synnerhet som situa-tionen var den omvända inför förra valet – då var det Reinfeldt som ville prata upp ungdoms- arbetslösheten, och Sahlins parti-kamrater som ville prata ner den.

Vad den exakta siffran är beror visserligen på hur man mäter. Ska vi räkna in studenter som söker jobb eller inte?

Mona Sahlin trodde inte sina ögon när hon i direktsänd debatt i Aktuellstudion i onsdags fick se Arbetsförmedlingens siffror över ungdomsarbetslösheten på någonstans kring tio procent. Hon hade ju precis stått och hävdat att arbetslösheten var ett jätteproblem. Men Arbetsförmedlingen mäter annorlunda än Statistiska centralbyrån och ska vi kunna jämföra med andra EU-länder får vi använda SCB:s siffror. Det var också poängen med att den nuvarande regeringens såg till att arbetslösheten började mätas som den gör idag.

I så fall var andelen arbetslösa ungdomar 30,9 procent i april 2010. Som sagt, Sahlin har rätt.

Men hennes poäng är förstås att detta är regeringens fel. Ungdomsarbetslösheten har ökat under mandatperioden säger hon. Visst, och det förvånar väl ingen när världen har genomgått en finanskris. Fast faktum är att arbetslösheten har ökat mindre bland unga än bland arbetskraften i stort enligt den statistik Sahlin använder.

Betyder det att allt är frid och fröjd, när nu arbetslösheten bland unga dessutom väntas sjunka nästa år?

Nja. Låt oss återvända till de 30,9 procenten. Det är mycket. Men i april 2006, under socialdemokratisk regering och högkonjunktur var siffran 28,1. Jämför vi med andra EU-länder så är det som Sahlin säger en av de högsta siffrorna i Europa. Däremot säger hon inte att det gäller oavsett regering. Om vi dessutom sätter andelen unga utan jobb i relation till andelen utan jobb totalt sett, så är det den högsta i EU. I inget annat land klarar sig ungdomarna relativt sett så dåligt på arbetsmarknaden.

Brister i skolan kan vara en förklaring, men inte den enda. Några detaljer som den den vanliga statistiken inte visar finns med i en rapport som Statsverket publicerade i maj: andelen ungdomar med korta anställningar är högre här än i andra länder, andelen ungdomar som arbetar deltid för att de inte kan få ett heltidsjobb är högre, andelen unga som har arbetssökande som sin huvudsysselsättning är högre. På en rad punkter bekräftas misstanken att det är svårare för ungdomar att få fäste på arbetsmarknaden i Sverige än i andra länder. För att lösa det problemet räcker det inte att kunna bolla med statistiken.