Så talade Löfven till slut. Det blir inget vinstförbud eller ”tak för vinster i privata välfärdsföretag” meddelade han igår (TT). Eller i alla fall inte ett ”väldigt restriktivt vinsttak”, sade han samma dag i DN.
Ingen hade väntat sig något annat än ett nej till förbud. Det hade varit politiskt självmord att låta partiets ytterkantsvänster få sätta agendan, och dra ut i strid mot de 10000 företagen i vård- och omsorgsbranschen och de 177000 jobb (2009) som välfärdsföretagen ger.
Alla av de drygt 25 procent gymnasieelever som går i skolor med annan huvudman än kommunen får förvisso inte rösta. Ändå kan man anta att inte heller deras föräldrar skulle välja ett parti som i praktiken vill reglera bort barnens skola genom vinstförbud. Detsamma gäller för föräldrarna till de runt 20 procent av barnen som går på fristående dagis.
Tyvärr betyder inte beskedet att välfärdens fristående aktörer och brukare kan andas ut. Frågan har långt ifrån försvunnit från den politiska dagordningen. S-ledaren har meddelat vad han inte vill ha, men exakt vad partiet kommer att driva för linje i valrörelsen vet ännu ingen.
Huvudnumret bland åtgärdsförslagen är ett löfte om att driva på för mer detaljerade och öppna redovisningar i välfärdsföretagen. Det sade Löfven själv, och det är ett av de nyckelförslag som partiets arbetsgrupp i frågan, under ledning av Carin Jämtin, väntas lägga.
Tanken är att medborgare, journalister och politiker lättare ska kunna se om företagen gör vinst genom att dra ned på utgifterna för personal och andra nödvändigheter. Öppenheten och trycket ska bli självreglerande.
I drevet mot vinst i välfärden överdrivs vinsttalen ofta in absurdum. Som Dagens Samhälle visat ligger vinstuttagen ofta i själva verket runt 2 procent av totalintäkterna eftersom hela vinsten sällan delas ut av välfärdsföretagen.
Missförstånden är redan stora, och Löfvens förslag kan leda till ännu mer av den försåtliga varan. Om välfärdsföretagen tvingas redovisa mer detaljerat än på koncernnivå – till exempel som varje vårdcentral för sig – hur ska då kommunalpolitiker tolka vad som ser ut som stora vinstuttag, om företaget samtidigt driver verksamhet med förlust på annat håll? Så fungerar ju ofta koncerner.
Det finns också en risk att viktiga affärshemligheter kan avslöjas om alla ges insyn i alla detaljer i företagens redovisningar, vilket Vårdföretagarna larmade om igår.
Dessutom kvarstår rörelsens ideologiska kval. LO, vars ombudsmän S räknar med som kampanjarbetare i varje valrörelse, var allt annat än nöjda med gårdagens besked. Det räcker inte, meddelade vice ordföranden Tobias Baudin, och upprepade kravet på just det vinsttak som Löfven bestämt avfärdat och som även Kommunal motsätter sig.
Nej, Löfven har inte lyckats bli av med vinsthuvudvärken. Det går inte att blidka partivänstern och den fristående välfärdens brukare – Sveriges medborgare – på samma gång.
