Nu är det precis tre decennier sedan de röda khmererna inledde sitt systematiska dödande av miljontals kambodjaner. Samtidigt applåderar etablerade vänsterskribenter en annan hatfylld ”motståndsrörelse”, den i Irak, som i helgen ­tagit hela familjer som gisslan i ett försök att fördriva alla shiamuslimer från staden al-Madain. Och i Sudan pågår ett nytt folkmord i stort sett obehindrat. Det är oerhört sorgligt att så många visat så liten förmåga att lära av Kambodjas blodiga exempel.
Redan den 18 april 1975 ­kunde man ana konturerna av något ohyggligt. Dagen före hade de röda khmererna marscherat in
i Phnom Penh och ­nu var fördrivningen av hela stadens befolkning i gång. Kvar i huvudstaden blev de bödlar som förvandlade en gymnasieskola, som stod tom efter tvångs­förflyttningarna, till tortyr­centret Tuol Sleng. Där skulle flera tusen människor komma att plågas ihjäl med långsam och omsorgsfull bestialitet. Mångdubbelt fler gick under i landsbygdens dödsläger.

Idag är Tuol Sleng åter förvandlat, denna gång till museum. Tortyrredskapen av klumpigt tillbockade armeringsjärn har blivit utställningsföremål, men Kambodja är fortfarande ett land i spillror. I stort sett hela medelklassen ­utplånades av khmererna tillsammans med allt annnat som ansågs historiskt och ideologiskt ­besmittat.
Som bekant försvarades röda khmerregimen av många namnkunniga debattörer och politiker i västvärlden, också när det hade blivit tämligen klart vad som skedde i landet. De flesta av dessa ångrar sig säkert djupt, men likväl har stora delar av vänstern kvar sin instinkt att se varje fanatiker som allierad, blott slagorden mot USA-­imperialismen är de rätta. Det är särdeles tydligt i fallet Irak. Helgens gisslandrama söder om Bagdad bekräftar bara vad som redan är känt om den så kallade motståndsrörelsens onskefullhet, men snart måste väl även de mest ideologiskt förblindade börja fråga sig vilka det egentligen
är man försvarar?
Tyvärr har erfarenheterna från Kambodja inte heller lett till att nya folkmord kunnat förhindras. Världens ledare lät en ny katastrof inträffa i Rwanda och just nu pågår liknande ­fasansfullheter
i Darfurprovinsen i Sudan. Där krävs omedelbar handling. Minnet av de döda i Kambodja kan
hållas levande på museer, men hedras bäst av ­soldater som kan skydda de hotade i Darfur.