Oprah Winfrey samtalade i ett av sina program med en expert om hur förödande det är att inte ställa krav på barn. Det handlade bland annat om skolan och det faktum att ”låga förväntningar kan få ett barn att misslyckas”.
I Sverige har man länge tyckt precis tvärtom. Man har sett nästan alla förväntningar på barn som något dåligt. Sätt aldrig någon som helst press (ens positiv) på ett svenskt barn. Uppmuntra inte ett svenskt barn att spränga gränser; kräv inte ens att det ska göra sina läxor och uppföra sig i skolan. Kräv inget extra av ett svenskt barn. Och, för Guds skull: ge inga betyg åt svenska barn! Det är vad som har gällt i decennier.
Svenska barn har inte behövt – inte fått – anstränga sig och uppleva stolthet när de klarar verkliga utmaningar. De har inte heller fått lära sig att om man misslyckas ibland så är det faktiskt ingen katastrof. Det är bara att komma igen så länge målen är realistiska.
I Finland är det annorlunda. I läroplanen står att läsa: ”Ett läsårsbetyg skall ges eleven i slutet av läsåret. Under läsårets gång kan dessutom mellanbetyg ges.” Man kan alltså få upp till fyra betyg per läsår och både elever och föräldrar vet hela tiden hur eleverna ligger till i varje ämne.
Betygen är obligatoriska från klass 4, omdömen från klass 1. Det är upp till skolorna själva att besluta om de vill ge betyg redan i klass 1, och det är mycket vanligt att betyg ges. Samma betygsskala har använts i över hundra år. Det är lätt för föräldrar att förstå betygen, som var desamma när de själva, deras föräldrar och deras far- och morföräldrar gick i skolan.
Finländska grundskoleelever ligger på första plats i kunskapsundersökningar gjorda i 47 OECD-länder, år efter år. Svenska elever ligger betydligt sämre till. Finländska barn klarar utmärkt att få betyg. Betyg är en självklarhet, något som visar när deras ansträngningar har gett resultat och vilka ämnen som de bör lägga extra energi på.
Svenska elever har av någon outgrundlig anledning inte ansetts klara av att få betyg och har alltså inte ansetts vara lika mentalt starka och ha lika stort självförtroende som sina finländska kamrater. Svenska elever halkar ständigt efter i internationella tester, förmodligen för att ingen förväntar sig att de ska nå bättre resultat. Det har inte ställts sådana krav att de getts en chans eller motiverats att lyfta sig och nå högre satta mål. I Sverige ses det dessutom nästan som en katastrof att alla elever inte är lika bra i allt, medan man i andra länder vet att lika resultat är en utopi.
Av barn som misslyckas och känner sig okunniga, obehövda och inkompetensförklarade blir det vuxna som misslyckas och känner sig okunniga, obehövda och inkompetensförklarade. Låga förväntningar kan få ett barn att misslyckas. Det har Oprah Winfrey rätt i.
Men nu finns det äntligen hopp också för svenska elever: utbildningsminister Jan Björklund har tagit ett rejält steg på den väg som ska leda till att också skolelever i Sverige ska räknas med och tas på allvar på samma sätt som i de flesta andra länder, där man vet att höga förväntningar kan få ett barn att lyckas.
Tipsa andra
Ledarsidan | Mest lästa
- Efter dödsbuden
- S-statsvetare, V-sociologer och FP-ekonomer
- Kapitulera inte för statsfeminismen
- Inga politiska signaler överträffar signalsubstansens grepp om narkomanen
- Viljestarka gröna mot kunniga blå
- Lönerna | Den nya arbetarklassen
- Misären finns även där pressen inte är
- Svenska Finland, ett ljusbad för själen
- Varifrån ska jobben komma?
- Varför kan inte Sten Tolgfors spela Allan?

































