Flickor är generellt sett duktigare i skolan än pojkar. Därför har tjejer ofta högre gymnasiebetyg och kommer lättare in på läkar-, psykolog- och veterinär utbildningarna, där kvinnliga studerande följaktligen är i majoritet.
Min huvudvärk är inte flickorna, utan att pojkar typiskt sett klarar sig betydligt sämre i skolan. Varför är det så?
Det vore en jämställdhetspolitikens stora välgärning ifall utbildningsminister Jan Björklund, snabbare än aviserat, gjorde någonting åt även den saken. Knyt gärna jämställdhetsminister Nyamko Sabuni ännu hårdare till det projektet.
Centrum för rättvisa (CFR) visade igår hur fel och rent ut sagt kvinnofientligt resultatet kan bli när det förhärskande könsperspektivet görs till huvudsak. I detta fall vid antagningen till högskoleutbildningar.
Sofia fyller 27 år i höst. Men i stället för att vara mitt uppe i sin utbildning till drömyrket veterinär på Sveriges lantbruksuniversitet (det är bara där man i landet kan läsa till djurdoktor) jobbar Sofia på föräldrarnas hästgård.
Hennes två års hårdpluggande på folkhögskola med högsta betyg har upprepade ansökningar senare (2006, 2007 och 2008) inte hjälpt henne ett dyft att komma in på den åtråvärda utbildningen. Sofia har nämligen fel kön och då spelar hennes toppbetyg mindre roll.
Sofia är långt ifrån ensam om sin hopplösa situation. Som framgår av CFR:s rapport Systematisk könsdiskriminering i den svenska högskolan har kvinnor sedan 2006, med hänvisning till att de tillhör ett överrepresenterat kön, sorterats bort i ansökningsförfarandet i 7397 fall av 7901. Det är en 34-procentig ökning av antalet diskriminerande bortsorteringar av de sökande över en treårsperiod. I nio fall av tio är det alltså kvinnor som har missgynnats.
Könsdiskriminerande ansökningsregler må vara ett effektivt sätt i den akademiska världen att snygga till könsobalanser på kvinno-respektive mansdominerande utbildningar. Men rättvist är det inte och förmodligen inte heller lagligt.
Om Sveriges lantbruksuniversitets uppenbara favorisering av män strider mot likabehandlingsprincipen blir nu en fråga för domstol att ta ställning till efter att 47 bortsorterade kvinnor har stämt universitetet.
Och som till och med JämO har konstaterat talar mycket för att lantbruksuniversitetet har tolkat lagen i strid med ett EU-direktiv om förbud mot diskriminering i arbetslivet.
Kvinnorna är de stora förlorarna
Fler kommentarer 0
Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Du kan skriva max tre kommentarer per artikel. Läs reglerna i sin helhet
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se







