Jag skulle inte klara det, sade Birgit Wändahl, och kunde knappt hålla inne gråten. Det var förståeligt. Hon hade överlevt bröstcancer i två omgångar. När kräftan spred sig ännu en gång vidtog cytostatikabehandling och strålning. Men hon var tillbaks.
Då, i början av december, när hon stod där framför reportern, inne i butiken där hon trots allt jobbade på halvtid, var oron stor för de nya sjukskrivningsreglerna. Var och varannan nyhetsredaktion lät cancersjuka berätta om hur de trodde att Försäkringskassans nya regler skulle slå. Opportunistiska debattörer, som inte drog sig för att utnyttja svårt sjuka människors fullt begripliga rädsla i jakten på politiska poänger, spädde på. Inslaget med Birgit Wändahl, i SVT:s Rapport, hade rubriken ”Cancersjuka tvingas säga upp sig”.
Det ligger i sakens natur att nyhetsflödet är av flyktig karaktär. Det som är stort uppslaget en dag, är oftast bortglömt nästa. Av en livshistoria återges bara en glimt, och ytterst, ytterst sällan får man veta vad som hände sedan. Avtrycket i det allmänna medvetandet blir enbart ett fragment, som bilden av en livrädd cancersjuk, som regeringen vill tvinga ut i kylan.
Men i veckan gjorde SVT:s Rapport det där undantaget. Mot bakgrund av Försäkringskassans egen utredning, som konstaterat att prövningen av de cancersjuka inte alls har hårdnat, sökte man upp Birgit Wändahl igen. Det visade sig att hon jobbade kvar som kassörska på halvtid, och att hon som tidigare var sjukskriven på halvtid. Som reportern sade, det hade löst sig.
Rapport letade också upp de två cancersjuka kvinnor som varit med i SVT:s veckomagasin Agenda. Man fann att Inga-Marie Östh jobbade kvar på halvtid på banken, och hade fått klara besked från Försäkringskassan. Marknadsföraren Pia Hackzell hade fått hjälp av arbetsgivaren att jobba halvtid – på resterande tid gick hon på ett skräddarsytt program på Arbetsförmedlingen, som inkluderade behandling och rehabilitering. ”Det var mycket bättre än jag hade väntat mig”, konstaterade hon.
Det här är enskilda människoöden, förstås. De kan inte tas till intäkt för något påstående om att Försäkringskassans nya regelverk är optimalt. Tvärtom kommer ett regelverk, oavsett vilket, alltid att innebära gränser – som vissa kommer att ha turen att hamna innanför och andra oturen att utestängas av. Och i ett humanistiskt samhälle kommer det alltid att vara en moralisk plikt att också se till dem som hamnat utanför, eller riskerar göra det. Det är en journalistisk, och politisk, grunduppgift.
Men den grunduppgiften kan aldrig tillåtas skymma sikten för en större bild, ett vidare perspektiv än det enskilda nedslagets, som också kan klargöra på en högre nivå vad den förda politiken har för effekter.
Igår presenterade Ekot nya uppgifter om sjukskrivningstendenserna. Det visar sig att Sverige har gått från att ha världens mest sjukskrivna befolkning, till att ligga i nivå med EU-genomsnittet. Det rimmar bättre, om än inte perfekt, med det faktum att Sverige också har världens friskaste befolkning.
Så frigörs resurser att hjälpa dem som slits mellan cancerbehandlingen och arbetslivet.
