En av de riksdagsmän som har rest flitigt är miljöpartisten Jan Lindholm. Han flög till Kuba för att studera miljöpolitik.

Kubanerna sätter nämligen ett litet ekologiskt fotavtryck på jorden, delvis tack vare sina jordbruksmetoder. Utvecklingen påbörjades när Kubas tidigare bundsförvant Sovjetunionen kollapsade. Utan sovjetisk olja, inga traktorer. Idag plöjer oxar fridfullt de kubanska åkrarna. Transporterna lär ha minskat genom att mjölken inte längre tar omvägen via mejerierna. Pastörisering? Pyttsan.

Frukt och grönt odlas i så kallade stadsjordbruk – kolonilotter? – på gångavstånd från konsumenten.

Kunde inte Lindholm, som en motprestation till skattebetalarna, ordna ett seminarium och redogöra för vilka delar av den kubanska miljöpolitiken han vill importera? På nätet finns gott om entusiastiska Kubaberättelser från svenska eko-bönder. Några stolpar går säkert att hitta där. Kompletteras lämpligen med egna foton.