Under helgen har revolutionen i Mellanöstern rullat vidare. I Oman, där sultanen Qabus ibn Said har suttit vid makten sedan 1970, har byggnader satts i brand och polis skjutit flera demonstranter.

I Saudiarabien har över hundra intellektuella publicerat krav på reformer. När motsvarande gjordes för några år sedan ledde det till omfattande arresteringar.

Och igår avgick Tunisiens tillfällige premiärminister.

Även längre bort darrar det. Förra veckan lät Robert Mugabe i Zimbabwe gripa 43 personer vid ett föredrag (!) om Nordafrika.

På Kuba ska Castro ha gripit runt 40 dissidenter och satt ytterligare 50 i husarrest för att hindra protester. Men också släppt politiska fångar för att framstå som tolerant.

Ett fritt Kuba? Zimbabwe? Tja, man hade blivit kallad naiv helt nyss om man nämnde ett Libyen utan Gaddafi.