Juholt förklarade för Lotta Bromé i Radio P4 igår att han inte har en glaskäke, att han står pall för kritik och att man i hans position får tåla att synas. Men frågan är väl snarare om hans position, inte hans käke, klarar den ingående och hårda kritiken.

I onsdags höll S-ledaren hög svansföring i partiledardebatten, men det hindrar inte allt fler att tala om avgång. En partiledare som står inför rätta kan omöjligen sitta kvar. Men det blir alltmer tveksamt om en person med Juholts ordningssinne och känsla för regelverk kan partileda alls. Även om åtal inte väcks.

Fortsätter uppgifterna om tveksamma bidrag och räkningar att ticka in i samma takt som hittills återstår snart bara en anledning för S att inte byta ledare. Vem kan rörelsen enas runt när kandidaten med lägst antal motståndare misslyckats?

Givet den upprivande processen som ledde fram till Juholt är det begripligt om rörelsen drar sig för ett partiledarval 2.0.