Det syns kanske inte på ytan, men Sverige har förändrats.

Varje år mäter amerikanska Fraser Institute ekonomisk frihet i världen och sammanfattar resultaten i rapporten Economic Freedom of the World. Årets upplaga bygger på 2010 års läge och lanserades i början av veckan. Sveriges facit är ljust och tydligt: vår ekonomi har blivit friare.

Sverige klättrade från plats 39 till 30 jämfört med föregående år. Det är inget litet skutt. Arbetsmarknaden blev mindre regleringstyngd än tidigare, likaså företagen. Det är goda nyheter.

Särskilt nu i budgettider kan det framstå som att regeringsarbetet knappast handlar om annat än att pytsa ut pengar hit och dit. Det är lätt att längta efter fler besked om vilka ekonomiska regleringar som ska avskaffas, vilka skatter som ska sänkas när bolagsskatten redan är avklarad och på vilka områden staten ska minska.

Men mätningen visar alltså att mycket faktiskt har hänt. Alliansregeringen har satt ett ideologiskt avtryck i statistiken. Vi har fått nästan en hel poäng till på den tiogradiga skalan vad gäller företags- och arbetsmarknadsregleringar.

Mycket finns dock att göra. Kanske kan regeringen hämta inspiration österifrån? Grannlandet Finland hamnar på plats nio och klår oss med god marginal. Vi har en markant större offentlig sektor än Finland. Våra marginalskatter får också ett sämre betyg än Finlands – det näst sämsta på skalan.

Mätningen rymmer också mycket annat som är värt att lägga märke till. Man kan till exempel notera att sju av de tio länder med störst ekonomisk frihet är demokratier.

Förvisso toppas listan av Hong Kong och Singapore. De bedöms bara ”delvis fria” av institutet Freedom House, som varje år mäter och sammanställer läget för demokratisk frihet i världen. Men på det stora hela dominerar demokratierna i toppen.

Samtidigt äger icke-demokratiska länder bottenligan. Inget av de tio länder som rankas sämst vad gäller ekonomisk frihet definieras som ”fria” av Freedom House.

Det är också intressant att titta på hur den ekonomiska friheten ser ut i de krisdrabbade länderna Grekland och Italien. De hamnar på plats 81 respektive 83.

Det säger en del om rötterna till problemen. Och om hur de kan lösas på lång sikt.