Det är ingen nyhet att det är grupper med svag ställning på arbetsmarknaden som förlorar på sist-in-först-ut-regeln. Däremot var det lite förvånande att Borg flera gånger bekräftade detta när han och Fredrik Reinfeldt i fredags höll pressträff om Moderaternas syn på arbetsrätten.

Vi värnar den svenska modellen blev ändå slutsatsen.

Borg hade också låtit utvärdera hur olika typer av förändringar i arbetsmarknadsreglerna skulle påverka sysselsättning och ekonomi. För första gången fanns här prognoser för olika förslags effekter och visst blir det fler jobb och ökad BNP med mer flexibel arbetsrätt.

Mest effektivt skulle det vara att låta kompetens istället för anställningstid avgöra. Men Borg sa nej tack. Effekterna är för små, och kostnaden är för stor, vi vill bevara tryggheten på arbetsmarkanden.

De positiva effekterna redovisades med decimaler och allt. Prognoser, visst: Det kanske inte bli 3000 nya jobb om turordningsreglerna slopas, det kanske bara blir 2000 eller så blir det 5000. Och det kanske inte blir en tiondel högre BNP, det kanske blir två tiondelar eller en halv.

Men icke desto mindre positiva effekter i varje kolumn i Borgs tabell. Kostnaden däremot redovisades inte i några siffror. Den var förlorad trygghet, kort och gott. Men hur mycket minskar tryggheten? Mycket, lite eller marginellt? Är trygghetsförlusten en tiondel, en procent eller en promille?

Det kunde inte Borg svara på. Då blir det svårt att veta om eventuellt minskad trygghet är ett högt eller lågt pris att betala för fler jobb och minskad ungdomsarbetslöshet.

Borg ställde arbetsgivarens behov av flexibilitet mot den anställdes behov av trygghet. Men en bra arbetsmarknadspolitik är bra också för den som står utanför arbetsmarknaden. Ingen kan heller påstå att arbetsmarknaden lider av trygghetsbrist, däremot av ungdomsarbetslöshet. Hur trygg känner sig för övrigt den 19-åring som precis tagit studenten och vet att arbetslöshet väntar för en av fyra klasskamrater?

Anders Borg är åtminstone hederlig. Det är en ideologisk slutsats att inte förändra turordningsreglerna, sade han. Han hade kunnat hänvisa till någon forskning som stöder den egna politiken. Men enligt Borg är arbetsmarknadsforskningen omfattande och ganska entydig. Vissa grupper missgynnas.

Det finns de som säger att Borg är teknokrat, snarare än politiker. Men även om teknokraten Borg hade gjort snygga tabeller med viktiga siffror var det politikern Borg som fick avkunna slutdomen i fredags. Det var faktiskt synd.