Tycker du att miljonprogrammets centralplanerade betonglängor var en bra idé? Då kommer du verkligen att gilla miljardprogrammet.
Igår presenterade De rödgröna en överenskommelse om bostadspolitiken. Målet är fler hyresbostäder – år 2016 vill man att byggandet ska uppgå till 40000 bostäder per år, varav de flesta ska vara hyresrätter.
Men då alla tre partierna sagt sitt blir det inte lätt. Från Miljöpartiet kommer tanken på att villkora stödet till nyproduktion mot energiförbrukningskrav, och ett förbud mot nybyggen som värms upp av el eller fossila bränslen. Från Vänsterpartiet hämtas kravet på ytterligare stärkt hyresgästinflytande över fastigheterna, samt påbuden att kommuner ska planera in hyreshus i villaområden. Från Socialdemokraterna kommer synen att de allmännyttiga bostadsföretagen även fortsättningsvis ska vara dominerande, vilket innebär ett absolut nej till marknadshyror (samt försämrade möjligheter till bostadsrättsombildningar).
Dokumentet innehåller en hel del principiella mål, syftande till ”jämlika förhållanden” och ”hållbar utveckling”, men av de konkreta reformerna är det ett ”statligt investeringsstöd för miljövänliga hyresrätter till överkomliga och förhandlade hyror” som tydligast uttrycker politikens riktning.
De rödgrönas idé är alltså att ge bidrag till allmännyttan för att bygga tiotusentals hyreslägenheter, i synnerhet i områden där kommunal byråkrati anser att det finns för många villor.
Man bara gissa vad detta skulle kosta. Bokstavligen. Den fem sidor långa överenskommelsen innehåller inga som helst uppgifter om kostnader, mer än en påminnelse om att De rödgröna redan tidigare lovat att höja fastighetsskatten för dem som råkar ha höga marknadsvärden.
Men eftersom Mona Sahlins första konkreta löfte som partiledare gällde just miljardsatsningar på miljonprogrammet får man anta att den rödgröna bostadsöverenskommelsen, som upprepar samma ambition att renovera förorterna (i samarbete med ”övriga parter”), ska mätas i miljardbelopp.
Vad värre är: de rödgröna förslagen skulle inte kunna åtgärda bostadsbristen. Bristen på hyresrätter är i grunden ett problem som bara en fri marknad skulle kunna lösa. Det är regleringarna som gör att det inte byggs tillräckligt. Det är dyrt att bygga och olönsamt att hyra ut. Och byggs det inget nytt blir heller inga gamla lägenheter lediga.
Tyvärr verkar en avreglering av bostadsmarknaden inte vara på gång. Men det finns små och billiga reformer med stor potential. Kristdemokraternas förslag att skattebefria uthyrning av upp till halva bostaden är en sådan. Den skulle kunna ge 55000 nya bostäder, om det dessutom blev fri hyressättning. Till nästan ingen kostnad alls.
Jämför det med det rödgröna miljardprogrammet.
Tipsa andra
Ledarsidan | Mest lästa
- Det politiska högmodets pris
- Mandatperiodens sämsta idé
- I ovetenskapens skymningsland
- ”Sahlin har städslat Miljöpartiet att göra jobbet”
- Barack Obama inför sanningens ögonblick
- Mycket att lära av tragedin i Zimbabwe
- Blir det misstroendevotum och regeringskris nu?
- Oväntat lågt stöd för de rödgröna om sjukkassan
- En tom latteliberalism
- Det är inte billigt att bli bjuden av Mona Sahlin









































