Sverige är ett islamiskt land. Det menar Kyai Haji Mustofa Bisri, den näst högste ledaren för världens sannolikt största muslimska rörelse, Nahdlatul Ulama, med 40 miljoner anhängare i Indonesien. Han menar att Sveriges syn på mänskliga fri- och rättigheter ligger helt i linje med islam.
Extremister har missuppfattat islam, säger han. Religionen legitimerar inte våld. Koranen måste förstås som en historisk produkt, nedtecknad av mänsklig hand. När man tolkar den kan man inte dra slutsatsen att dess världsbild, arabiskt 600-tal, gäller även nu. Islam legitimerar heller inte kvinnoförtryck, säger han. Det härrör ur gamla sedvänjor. Och den juridiska delen av islam, Sharialagen, är ett resultat av mänskliga tillkortakommanden snarare än av guds ord. Det finns så många varianter att ett enhetligt, gudomligt system näppeligen kan skönjas och än mindre införas. Sharia måste ständigt omtolkas för att passa det moderna samhället. Dessutom: palestinskt våld är lika fel som israeliskt.
Ovanstående skulle sannolikt få den blide indonesiske ledaren att röna ett dystert öde om det framfördes vid en normal fredagsbön i Iran, i Saudiarabien eller på Gazaremsan, och inte som nu på en föreläsning vid Försvarshögskolan i Stockholm i tisdags. Inte heller är hans ståndpunkter helt förenliga med dem som framförs av ledarskapet i de största svenska islamiska paraplyorganisationerna. Men det han säger påminner om att religionen inte är den monolitiska företeelse som allt från salafister till sverigedemokrater vill göra gällande. När man lyssnar på Mustofa Bisri ser man framför sig inte bara sekulariserade muslimer, utan också ett demokratiskt kompatibelt trossystem liknande våra kyrkors.
Indonesien saknar dock inte religiösa spänningar – vilket blev tydligt vid Bali-bombningarna 2002. Inte heller är Nahdlatul Ulama befriat från problematik. Under en stor del av 1900-talet var man också ett politiskt parti, och stundtals kämpade man för att införa en gudsstat.
Men Indonesien, en sekulär stat med muslimsk folkmajoritet, har en tradition av tolerant islam. Detta till stor del tack vare den muslimske intellektuelle Nurcholish Madjid (1939-2005), som predikade pluralismens och demokratins värde för islam. Att Nahdlatul Ulama i sin nuvarande skepnad har stöd av omkring en femtedel av den muslimska befolkningen, ger hopp om att det finns en väg för demokratisk reform.
Tyvärr lider stora delar av den islamiska världen av en reformrörelse med motsatt inriktning, som syns i allt från det globala Muslimska brödraskapet till de lokala mordhoten mot Lars Vilks. Men 40 miljoner anhängare är inte att förakta. Det är fler människor än det bor i Saudiarabien.
