Konflikten mellan Berns och Syndikalisterna (SAC) håller i sig. SAC ger sig inte, trots att de saknar lagligt stöd för sina krav och sin aktion.

Frånsett innehållet i oenigheten slår det mig att en sak skiljer detta gräl från de flesta andra konflikter i Sverige.

Låt säga att Byggnads eller för all del SSU eller valfri annan organisation var på kollisionskurs med ett företag eller en organisation och markerade genom att manifestera utanför motpartens kontor. Sannolikt skulle det besvaras med samma mynt.

Det kommer inte att hända nu. Ingen kommer att ställa sig utanför SAC:s lokaler och dela ut hätska informationsblad till besökare. Varför? Enkelt. Det är välkänt att SAC inte drar sig för att packa knogjärnen när de ska ut på manifestation. Folk är rädda för Syndikalisterna.

En avgörande skillnad, minst sagt. Att behöva vara rädd om liv och lem är i normalfallet inte en del av den svenska modellen. Men så är SAC heller inget normalt fack.