Den story som toppar ryska medier skulle kunna vara hämtad ur en dåliga deckare, för bra för att vara sann. Det började med att den Putinkontrollerade rikstäckande tv-stationen NTV sände suddiga bilder som påstods visa oppositionsledaren Sergej Udaltsov och en av hans medarbetare i samspråk med en georgisk politiker och miljonär. De tre planerade för våldsamma upplopp. De talade också om att arbeta tillsammans med kaukasiska terrorister. Kort sagt, något slags kupp var i färde.

Detta ledde till att de båda oppositionella samt ytterligare en av Udaltsovs medhjälpare, Leonid Razvozzjajev, greps och togs in på förhör. De belades också med reserestriktioner. Razvozzjajev valde dock att fly till Ukraina för att där söka politisk asyl. Väl i Kiev sökte han sig till en NGO som samarbetar med FN:s flyktingskommissariat. Slutet blev dock inte gott.

Razvozzjajev lämnade NGO:ns lokaler för att uträtta ett ärende och dök sedan upp ett par dagar senare i Lefortovofängelset i Moskva. Polisen kunde då visa upp en finfin bekännelse. Jodå, nog hade man planerat för upplopp (dock, kan det noteras, som skulle äga rum före den tidpunkt då mötet i NTV-filmen ägde rum).

Razvozzjajev själv har lyckats förmedla budskapet att han blev bortförd, dödshotad och torterad till att bekänna.

Den påstådda kuppkomplotten är det senaste inslaget i Putin-regimens försök att sätta punkt för den proteströrelse som växte fram efter fuskvalet till parlamentet 2011 och det uppgjorda presidentvalet i år. Hoppet om en politisk vår har förvandlats till en bister rysk höst.

Ett annat exempel på hur man plockar bort ledarna gäller den mest populäre oppositionsaktivisten, bloggaren och antikorruputionskampanjaren Aleksej Navalnyj. Man försöker sätta dit honom med hjälp av bedrägerianklagelser som bygger på samma grad av logik som dateringarna i NTV-filmen.

Budskapet till aktivisterna och anhängarna är att Putin inte bara står över lagen, utan kan använda den efter fritt skön som i fråga om Pussy Riot.

Samtidigt försöker man återta berättelsen om Putinland genom att hos den ryska allmänheten frammana en känsla av yttre hot och inhemska kollaboratörer (det vill säga just dem som protesterar mot fuskval och kritiserar korruptionen). Som när man i somras lagstiftade om att NGO:s som tar emot stöd från utlandet ska registrera sig som ”utländska agenter” (och då hade man ändå redan tidigare försvårat möjligheterna för medborgarrättsorganisationer att verka).

Behändigt nog snabbehandlade parlamentets två kamrar för några dagar sedan ett lagförslag signerat säkerhetstjänsten FSB, som i synnerligen luddiga termer ger möjlighet att väcka åtal för förräderi.

Återstår bara för presidenten att signera.