När tre svenska forskare 2006 bestämde sig för att undersöka partisympatier inom olika akademiska discipliner blev resultatet på många sätt en bekräftelse av etablerade fördomar.

Sociologer röstar rött i högre utsträckning än genomsnittet, medan exempelvis ekonomer är mer borgerliga.

Ingen av dessa nyheter var något att stoppa pressarna för. Men inom ett annat forskningsfält lyckades trion identifiera en överrepresentation som måste betraktas som extrem. Bland genusvetarna nådde Feministiskt initiativ hela 33,3 procent.

Det enorma stödet för Gudrun Schymans skapelse tycktes sakna motsvarighet i resten av samhället.

I riksdagsvalet samma år landade FI på den aningen mer modesta siffran 0,68 procent. Huruvida genusvetenskapen är ett ämne som göder en ideologi eller en ideologi som göder ett ämne är alltjämt föremål för debatt.

I Norge har man på senare tid börjat landa i den senare slutsatsen. Nyligen beslutade landets vetenskapsråd att frysa alla pengar till genusforskning. Beslutet anses ha utlösts av en dokumentärserie i sju delar, Hjernevask (hjärntvätt), som våren 2010 sändes i NRK.

I serien granskade sociologen Harald Eia genusvetenskapen och ställde den mot rön inom psykologi och biologi. Jämförelsen utföll inte till genusvetarnas fördel, och nu har den genusvetenskapliga disciplinen de facto blivit helt avlövad.

En liknande granskning vore möjligen på sin plats även i Sverige.

Exempelvis kan man på Malmö högskolas hemsida läsa att:

”Med genusvetenskap får du ett nytt sätt att se på världen. Du får redskap att hantera och förstå hur genus som maktordning samverkar med andra maktordningar som klass, ras, sexualitet. Du får också kunskap om feministiska perspektiv och deras betydelse i Sverige och internationellt.”

Formuleringarna inbjuder inte direkt till motsägelser. Hur genus som maktordning samverkar med andra maktordningar. Inte om (eller ens ett pragmatiskt litet varför). Just den sortens utgångspunkter ligger bakom det norska nedläggningsbeslutet.

I Sverige har Vetenskapsrådet nyligen beviljat ytterligare 67 miljoner till genusvetenskaplig forskning.