Nederländernas näste premiärminister kan bli en högerpopulist som vill stoppa all muslimsk invandring, förbjuda koranen och bötfälla alla som bär den muslimska slöjan. För Frihetspartiets ledare Geert Wilders kunde regeringskrisen förra helgen knappast ha kommit lägligare. Sedan han åtalades för sina uttalanden om islam för ett år sedan, har hans popularitet stigit till nya höjder. Idag är Frihetspartiet Hollands största eller näst största parti i de flesta opinionsundersökningar och eftersom processen mot Wilders väntas dra ut på tiden kommer nyvalet redan att vara avklarat, när domen faller.
Sedan Geert Wilders lämnade det liberala partiet VVD 2004 har hans politik gått ut på att peka ut islam som det stora hotet mot den västerländska demokratin. Det var huvudtemat i hans film Fitna vars innehåll åklagarna nu använder för att styrka att Geert Wilders har diskriminerat och hetsat mot Hollands närmare en miljon muslimer. Men på senare tid har Geert Wilders också försökt att locka nya väljargrupper genom att bredda Frihetspartiets politik.
När regeringspartierna nådde en uppgörelse om att höja den allmänna pensionsåldern från 65 till 67 år, uppmanade Geert Wilders landets fackföreningar och politiska vänster att samarbeta med Frihetspartiet för att stoppa förslaget. Det var ett smart drag, för bland de traditionellt vänsterorienterade medlemmarna var ilskan stor över att ”deras eget” socialdemokratiska parti gått med på pensionshöjningen.
Numera lockar Frihetspartiet inte bara öppet främlingsfientliga väljare, utan också alldeles vanliga medelsvenssons. När Geert Wilders åtalades, visade en undersökning att varannan holländare var emot hela rättsprocessen, vilket är en fingervisning om att Wilders försök att utmåla sig som försvarare av en yttrandefrihet under belägring faktiskt fungerar. Redan under den första rättegångsdagen passade han på att leverera ett rungande försvarstal för friheten och för sin egen yttrandefrihet, i direktsänd TV som sågs av miljoner tittare.
Willem Wagenaar, som är knuten till Anne Frankstiftelsen och forskar på bland annat Frihetspartiets politik, menar att högerpopulismens genombrott i Holland kan spåras till 1990-talet när ärkefienderna liberaler och socialdemokrater bildade regering ihop. När den traditionella blockpolitiken vissnade, gav den näring åt en ny sorts politisk planta. Därför vågar de övriga partierna inte stöta sig med Wilders växande väljargrupper.
Såväl kristdemokrater (CDA) som liberaler (VVD) säger sig vara beredda att bilda regering med Frihetspartiet och efter förra helgens besked om att nyval väntar, har Geert Wilders tonat ner sin islamkritik för att inte göra sig omöjlig som regeringspartner. Frågan för dagen är om hans återkommande angrepp på islam bara har varit en strategi för att locka väljare, eller om Wilders faktiskt skulle försöka göra det straffbart att bära slöja, riva de muslimska friskolorna, stoppa all muslimsk invandring och förbjuda koranen om han fick en ministerpost i nästa regering. Om några månader kanske holländarna får veta svaret på den frågan.
Roland Zuiderveld är journalist och arbetar på en bok om Holland. navaronemedia@gmail.com
