Hjälp sökes för att lösa biståndsbrott

Är Biståndssverige moget för ett samtal om bistånd? Ja, den frågan får sitt svar under de närmaste 100 dagarna. Biståndsminister Gunilla Carlsson fortsätter sitt Herkulesarbete genom att inbjuda till ett samtal om en defekt i biståndet: korruption. Ja, hon går till och med så långt som att ställa frågan om korruption kan bli en effekt av bistånd.

Det är ytterligare ett exempel på att vi inte bara har en borgerlig biståndsminister, utan att sättet att se på bistånd inte längre är socialdemokratiskt. Så typiskt att Jens Orback (S) ser initiativet som en illasinnad taktisk manöver för att minska biståndet ( Newsmill 24/8).

Det är snudd på unikt att en svensk minister erkänner ett stort politiskt misslyckande, men med det öppna erkännandet på bordet kan ingen egentligen längre förneka sambandet mellan bistånd och korruption. Därmed skär hon igenom den konfliktlinje som dominerat den stundtals hätska debatten mellan dem som älskar bistånd och dem som älskar att hata det.

Under mer än ett halvt århundrade som heligt politikområde har det växt fram en samling av intressenter i bistånd – allt från politiker och Sidabyråkrater till en brokig skara konsulter. Sammantaget ger det intryck av ett ”biståndsindustriellt komplex” som bärs upp av intressen och/eller ideologier och förenas i credot att bistånd aldrig kan vara fel.

Det finns också biståndskritiker som hävdar att bistånd alltid är fel, att det inte bara är slöseri med skattemedel utan att det gör mer skada än nytta.

Carlsson tar debatten ett steg vidare. Vi kan inte längre blunda för att inget av Sveriges biståndsländer har en offentlig förvaltning med högre betyg än 3,5 – de flesta har lägre – på en korruptionsskala där ett är botten och 10 superbra. Men i stället för att bara fundera på den egna kammaren inbjuder hon alltså till ett offentligt samtal för att vaska fram idéer om hur biståndet kan göras effektivare – eller om det inte är möjligt fundera över vad som är alternativen.

I initiativet ingår också ett uppdrag till utvärderingsmyndigheten Sadevs gd Gunilla Törnqvist att leverera 10 skarpa förslag, och i pipelinen ligger ett anti-korruptionspaket som ska ges till Sveriges afrikanska biståndspartners. Utmärkt.

Öppenhet, transparens och ansvarsutkrävande är nyckelord. Som Carlsson själv påminner om har hon som ansvarig minister haft ansvaret för 100 miljarder kronor och varje dag – dag ut och dag in – satsar Sverige 93 miljoner kronor på bistånd.

Det ska bli 100 dagar av granskning och eftertanke som ska leda fram till presentationen av en politik som ska ge mer valuta för pengarna. Om tankeverksamheten inte leder till ett underverk borde den resultera i mer kulor på andra drivkrafter för utveckling och en avveckling av enprocentsmålet.