Hjälp föräldrarna att hjälpa sina barn

Det skvättes nog ut åtskilligt med morgonkaffe över de svenska frukostmackorna igår morse. Justitieminister Beatrice Asks utspel om att föräldrar bör bli betalningsansvariga för sina barns brott och skadegörelse torde ha väckt viss förvåning. För de flesta har väl levt i villfarelsen att så redan var fallet? Vafalls?!

Det hör liksom till god sed och allmänt hyfs. Att lillpojken skjuter sönder grannens vindspel med luftgeväret må vara årets mest välkomna händelse, men nog hör det till, efteråt, att man kilar över tomtgränsen med en flaska konjak och en ärlig ursäkt för illdådet?

Och det är väl det som är grejen. Det svenska rättssystemet är uppbyggt efter förväntningen att alla barn ska vara lika välartade, och alla vuxna lika betalningsvilliga, som i något villaområde i Bromma. Det är väl så lagstiftarna har bott. Man har blickat ut över sitt Ålsten och konstaterat att barnen lär sig räkna och läsa självmant, alltså behövs inga betyg. Barnen begår inga hyss värre än hartsfiol, alltså behövs inga påföljder.

Men i verkligheten har åtskilliga föräldrar redan tidigt tappat greppet om sina barn. Och det samhälle som borde varit där för föräldrarna har istället skickat signalen att skadegörelse och brott är okej, och saknar konsekvenser förutom för det allmänna och möjligen något anonymt försäkringsbolag.

Gällande lag gör föräldrar betalningsskyldiga enbart i de fall där föräldrarna varit vårdslösa, alltså i situationer där de normalt borde ha haft uppsikt över barnen men undlåtit detta.

I ett tolerant och liberalt land som Sverige, där det är helt normalt att låta tio- eller elvaåringar löpa fritt, innebär ett sådant regelverk att få föräldrar kan sägas ha brustit i ansvar när tolvåringen finansierar sin graffiti med mobilrån.

De som kritiserar Asks förslag menar att nuvarande regelverk borde räcka. På ett sätt kan man förstås hålla med om det. Gällande föräldraansvar borde täcka fler situationer än idag. Men som reglerna tolkas får unga lagöverträdare bara signalen från samhället att brott är okej.

Med ut ökat föräldraansvar blir kopplingen tydlig för barnet. Ett krossat skyltfönster betyder att det inte blir någon semesterresa i år. Framför allt blir det en skarpare signal till föräldrarna att ingripa tidigt när barnen börjar spåra ur. Det är, som sagt, konstigt att lagen inte redan är skriven så.