Fram till idag har du arbetat för det offentliga. Men från och med idag förvaltar du själv dina löneinkomster. Idag infaller skattefridagen.
Skattefridagen, som firas av Skattebetalarnas förening, är ett förenklat sätt att visa hur mycket av en genomsnittlig löntagares pengar som går till skatt. Och inkomstskatt, arbetsgivaravgifter, moms och punktskatter utgör en så stor del, att allt en snittlöntagare tjänat fram tills idag gått till skatteinbetalningar. Resten av året får man behålla pengarna.
Förra och förrförra året inföll skattefridagen den 29 juli, alltså nästan en vecka senare på året. Att vi kan fira 6 dagar tidigare i år beror dels på att inkomstskatterna sänkts genom det utökade jobbskatteavdraget, dels på sänkta arbetsgivaravgifter, men tyvärr också på att konsumtionen minskat till följd av krisen, vilket lett till mindre inbetalningar av moms och andra indirekta skatter.
Annat var det förr. År 2006, då det hade varit socialdemokratiskt styre i 12 år, låg skattefridagen den 8 augusti. Sedan dess har skattekvoten sänkts från 60 procent till 55,6 procent. Omräknat i dagar blir det alltså dryga två veckors inkomster som man kan bestämma över helt själv. Så har Alliansens skattesänkningar påverkat den genomsnittlige löntagaren. Så konkret är skillnaden för polisen, sjuksköterskan och metallarbetaren, mellan Alliansens politik och Socialdemokraternas. Ett vanligt hushåll i Stockholm kan ha 30000 kronor mer att leva på per år.
I riksdagvalet 2010 står dock valet inte mellan Alliansens dag, den 23 juli, och Socialdemokraternas dag den 8 augusti. Vänsterblocket går till val som en koalition, där Miljöpartiet och Vänsterpartiet kommer att få avgörande inflytande. De rödgröna är överens. De går till val på löftet om höjda skatter. Hur stora höjningarna blir är dock oklart.
Viljan att höja skatter beror nu inte på illvilja. Stora delar av arbetarrörelsen, och i synnerhet Vänsterpartiet, tror faktiskt fortfarande att höjda skatter leder till bättre offentliga tjänster, och rentav fler jobb.
Det är lite märkligt. Miljöpartiet har lyckats övertyga de andra att skatter kan användas som straff för att få folk att sluta åka flyg eller köra bil, men att samma effekt skulle kunna föreligga när det gäller skatt på arbete tycks inte gå in.
Vänsterpartiet är ivrigast. Och de tar till vilka argument som helst. Igår skrev Lars Ohly på DN Debatt under rubriken ”Inkomstklyftorna ökar mellan män och kvinnor”, och hänvisade till en undersökning av Riksdagens utredningstjänst. Men den som tittar i rapporten finner snarast att inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män minskat de senaste åren. Utan regeringens skattesänkningar skulle kvinnor ha tjänat 74,11 procent av männens inkomst. Efter regeringens skattesänkningar tjänar kvinnor 74,17 procent av männens inkomst. En blygsam positiv utveckling, men dock. Med Ohlys politik skulle kvinnor få det relativt sämre. Ridå!
Men det är inte bara så att Ohly vill vrida klockan tillbaka på jämställdhetsområdet. Han vill vrida hela kalendern tillbaka, och lägga skattefridagen långt in i augusti igen. Det är något att tänka på när man hissar flaggan idag.
