Efter att skattereduktionen för hushållsnära tjänster infördes kan vi nu ge honom all den service han behöver för 187,50, det vill säga billigare än kommunens taxa för biståndsbedömt behov.”
Åsa Keller är i dag börs-vd för ett företag med säte i Halmstad som omsätter omkring 120 miljoner kronor och har 500 anställda. Så har det inte alltid varit. Homemaid startades 1997 och när Åsa Keller började arbeta som konsult där för elva år sedan omsatte det 2,5 miljoner kronor. Hon reste runt till olika orter, tre månader i taget, för att först hitta kunder och sedan anställa personal. I dag finns Homemaid i tretton städer.
”Jag är stolt över att vara med och bygga upp en tjänstesektor från grunden, och ge svenskarna samma service som är normalt i många andra jämförbara länder. Att arbeta i någons hem är att få ett stort förtroende. En av våra serviceassistenter i Västerås har jobbat i samma familj i nio år nu och har fyllt en viktig funktion under den tid barnen har växt upp”, fortsätter Åsa Keller.
Argumenten för att göra hushållsnära tjänster billigare är många: Svarta jobb blir vita, det ger fler jobb och företag, vi får en mer effektiv resursanvändning – de med hög arbetsbelastning kan betala för avlastning från dem som inget jobb har – och det ökar jämställdheten.
Vidare förändrar Rut vår syn på all service: På kontoret är det givet att städningen utförs professionellt av någon annan än controllern eller copywritern, och nu blir det självklart även hemma. Rut öppnar även våra ögon för att ta hem proffs på IT och matlagning. Servicesektorn ökar vår livskvalitet dramatiskt. Vi får fler timmar att jobba med det vi är bra på, mer tid med våra nära och kära och mindre tjafs om vem som ska putsa fönster söndag morgon.
Till och med HSB har dragit slutsatsen att ”Den offentliga sektorn kan inte tillgodose alla behov som finns. Det behövs komplement i form av kooperativa och privata välfärdstjänster. Sådana tjänster är en viktig del av den generella välfärdspolitiken.”
Alliansen införde Rut-avdraget 2007 och de bonära tjänsterna har gått från en omsättning på 150 miljoner till 2,5 miljarder kronor. Varje månad tillkommer 20 000 nya kunder, och allt fler barnfamiljer, äldre och personer utanför storstäderna utnyttjar chansen att få matleveranser, snöskottning och läxhjälp. I Finland som har haft Rut sedan 1997 är det en plusaffär även för staten, eftersom skatteintäkterna blivit större än skattebortfallet.
Det är svårt att se någon nackdel med Rut-avdraget, förutom att det gör skattesystemet mindre likformigt. Men de rödgröna har bestämt sig för att strypa Rut om de vinner valet. Det skulle medföra att hälften av Åsa Kellers medarbetare får sluta, och att en handikappad man inte längre kan få hjälp med att skaka sina mattor.
Att få Rut att överleva handlar om solidaritet.
Betala för Rut. Rösta på Rut.
Sofia Nerbrand är fri skribent och ordförande i tankesmedjan Bertil Ohlininstitutet.
sofia.nerbrand@gmail.com
