Vi tycker inte att män ska behöva gå på porrklubb för att bli dominerade, hojtar Feministiskt initiativ på en av sina valaffischer. Med det tvetydiga tillägget: Vad sägs om fler kvinnor i styrelserummen?
Visst ska toleransnivån vara hög och visst kan man förstå att ett parti i desperat behov av väljarstöd tänjer på gränserna för den goda smaken. Men här har Fi skruvat sitt sexistiska budskap för hårt. Eller är det bara jag som hör piskrappen vina och mansgrisarna stöna av vällust?
Och vad är det Fi vill säga med affischen om att alla har samma värde, följt av uppräkningen: homo, bi, trans, hetero och kristdemokrat.

Uppmanar detta budskap väljarna till att visa mer respekt för oliktänkande, eller försöker Fi sätta en bild med motsatt innehåll?
Vita, medelålders, heterosexuella män är en ”grupp” som rankas lågt i Feministsverige. Förutom att den manliga halvan av befolkningen i det mest skilda sammanhang utmålas som ett samhällsproblem, är vita medelålders män tre på varandra staplade invektiv, som tilldelas gruppens medlemmar på grund av kön, etnisk bakgrund och sexuell läggning.
Dock finns det även i denna kategori nyttiga idioter, som kan utnyttjas av feminismen om de är förmögna och i likhet med Claes Decker kan pytsa in en miljon kronor i Gudrun Schymans och Feministiskt initiativs valkampanj.

Decker får naturligtvis stödja och finansiera vilka partikampanjer han vill. Samtidigt som analytiskt lagda väljare kan tacka Decker för att Fi:s dubbelmoralism avslöjas innan valet. Som förlorare står Schyman. Var det när allt kommer omkring Deckers sluga tanke?