Vissa ord och begrepp är starkt känslobärande. Hos mig väcker rymden en känsla av barnslig förtjusning och äventyr. Rymden för tanken till raketer, förste mannen på månen och outforskade världar. Ja, Blixt Gordon är fortfarande läsvärd och visst var det roligt att leka Fuglesang på Tekniska museet.

Men utforskningen av rymden är också ett exempel på hur långt kombinationen av vetenskaplig nyfikenhet, uthållighet och beredvillighet att satsa resurser kan föra människan. Det finns fler.

Universum inger mig en lätt svindlade känsla av ett annat okänt territorium, nämligen det som sammanhänger med Tellus uppkomst och vår plats på jorden. Att forskarna vid partikelfysiklaboratoriet Cern i Genève nu kan ha hittat det som kallas Gudspartikeln – eller Higgspartikeln – är ett genombrott med dimensioner långt utanför den vetenskapliga domänen.

För mer än 40 år sedan refuserades en artikel av Peter Higgs som i teorin visade att massa uppstår när andra partiklar möter Gudspartikeln. Det är också en nödvändig pusselbit i teorin om Big Bang, det vill säga universums uppkomst vid en Big Bang för nästan 14 miljarder år sedan. Visserligen råder det fortfarande oklarhet om det verkligen rör sig om Gudspartikeln, men om inte har man alltså hittat en annan betydelsebärande och hittills okänd partikel. Kan det bli mer spännande?

Cern är ett internationellt samarbete med svenskt deltagande som har dragit många miljarder, men som på vägen fram till Big Bang också har givit oss hundratals innovationer och till exempel skapat bättre instrument för behandling av hjärntumörer.

Forskarna i Cern-laboratoriet kan alltså vara på väg att lösa gåtan med universums uppkomst. Det är ett enormt steg för inte bara för vetenskapen utan även för mänskligheten: Det var så här det gick till. Men vad Gudspartikeln däremot inte ger svar på är långt mer näraliggande frågor: Vad är livets mening? Hur förvaltar jag bäst livets gåva? Själen?

Det finns inte någon brist på förslag om hur livets gåta ska lösas utan svar kan sökas i filosofi, religion eller hjärnforskning. Til syvende og sidst kan svaret bara vara personligt på frågor om människans inre universum.