Idag möts Europas finansministrar för att försöka reda upp problemen i Grekland och de andra hårt skuldsatta ekonomierna. Två synsätt kommer att märkas. Den ena sidan kommer att mena att ett stödpaket och lite nya budgetregler är tillräckligt, och att problemen kommer att lösa sig när lågkonjunkturen är över. Den andra kommer att påpeka behovet av större strukturreformer.
Men reformer är plågsamma, så därför blir de sällan av.
Samma skilda synsätt föreligger i svensk politik, även om partierna ofta tycks tävla om att ligga mest i mitten.
Igår kom Finanspolitiska rådet med sin granskning av regeringens finanspolitik. I huvudsak är betyget gott. Regeringen har klarat krisen bättre än de flesta. Rapporten är intressant också för att den indirekt belyser skillnader mellan blockens politik.
Exempelvis konstaterar rådet att det är ”rimligt att beskatta arbetsinkomster och pensioner olika om man vill öka sysselsättningen”, en fråga som ju tydligt skiljer de två blocken åt. Vidare menar rådet att regeringens jobbskatteavdrag sannolikt leder till 80000 fler personer i arbete på lång sikt, något som oppositionen har haft svårt att svälja.
Samtidigt sågas vad oppositionen föreslår: utfasning av avdraget i högre inkomstnivåer. ”En sådan konstruktion skulle”, skriver rådet, ”knappast vara försvarbar i Sverige”. Resonemanget är samma som man anfört tidigare. Det skulle leda till att folk med högre inkomster skulle arbeta mindre, vilket inte bara är dåligt för tillväxten utan också ger totalt sett lägre skatteintäkter.
Finanspolitiska rådet granskar även Rut- och Rot-avdragen. Också där finns skilda synsätt. Regeringen har permanentat bägge avdragen. Oppositionen vill avskaffa Rut omedelbart och Rot när lågkonjunkturen är över. Finanspolitiska rådet gillar Rut, men väljer som De rödgröna att se Rot som en konjunkturåtgärd, och menar att regeringen har skäl att ompröva sitt beslut.
Och visst, utgår man ifrån att vi egentligen lever i den bästa av världar, och att det bara krävs lite finjustering av apparaturen, så är resonemanget rimligt. Men Sverige hade ju problem även innan lågkonjunkturen. Arbetslösheten var hög även i gyllene tider.
Jämfört med övriga Europa har Sverige guldläge. Men vill vi nå ända fram räcker det inte att finkalibrera en politik för status quo. Tvärtom krävs varaktiga reformer för fler jobb.
Rådet kritiserar regeringen för att ha genomdrivit sjukförsäkringsreformerna hastigt och slarvigt. Ändå var de nödvändiga, konstaterar man.
Precis så svårt är det.
