Igår presenterades årets Ikea-katalog, med intressanta erbjudanden och inredningsidéer. Men för att ha användning av bra inredning krävs det förstås någonstans att bo.

Enligt färsk statistik från Eurobarometern, där man jämfört 75 större städer runtom i Europa, är Stockholm en av de städer där flest anser att det är svårt eller mycket svårt att hitta en bostad av god kvalitet till ett rimligt pris – 88 procent av de tillfrågade. Drygt 200000 personer står i dagsläget i Stockholms kommunala bostadskö. Bara hittills i år har nästan 37000 ställt sig i kön.

Vad har man för utsikter i bostadskön? I innerstaden och närförorter ligger den genomsnittliga kötiden för tvåor och treor på mellan 10 och 20 år.

Varför är kötiderna längst till innerstaden? Självklart eftersom det är störst efterfrågan på bostäder där. Och varför är det så?

Vanligtvis brukar hög efterfrågan och lågt utbud leda till ett högt pris. Nu finns det ett tak på hyrorna i Stockholm, vilket gör att hyrorna i till exempel innerstaden blir lägre än de hade varit annars. Detta har en mängd effekter, som alla är välkända för stockholmarna – långa köer, låg rörlighet på bostadsmarknaden, svart handel med hyreskontrakt.

Föresatsen med hyrestaket är att hyrorna inte ska bli alltför höga, bland annat för att undvika segregerade områden. Hur går det med det? I Eurobarometerns undersökning hamnar Stockholm (och Malmö) i superbotten i Europa vad gäller integration av invandrare.

Att privata bostadsbolag i Stockholm sätter upp krav på lägsta inkomst för intresseanmälan på sina objekt är både logiskt och i sin ordning. Men varför har kommunala bostadsbolag liknande krav? Det är för att försäkra sig om att hyran verkligen kan bli betald, i nyproduktioner och andra objekt där hyran är uppemot 10000 kronor i månaden eller högre, säger kommunala Stockholmshem när jag ringer och frågar.

Skräcken för marknadshyror till trots ser vi här ändå en form av marknadstänkande från de kommunala bostadsbolagen. Liksom de privata värdarna har de insett att dyrare objekt kräver mer köpstarka hyresgäster.

Allmännyttans självkostnad utgör fortfarande tak för hyrorna, men det finns uppenbarligen andra verktyg. Kanske kan det förbättra tillgången och rörligheten på bostadsmarknaden en aning. Taket på hyrorna leder nämligen till brist på nyproduktion på längre sikt, eftersom det minskar lönsamheten i byggandet.

Men med någonting liknande marknadsprissättning på nyproduktioner kan vi vara ett litet steg närmare en fungerande bostadsmarknad.

Ett av Hyresgästföreningens mål är att alla ska ha rätt till en god bostad till en rimlig kostnad. Uppenbarligen är det många som inte alls är nöjda med bostadssituationen i Stockholm.

Ikea är ett exempel på fungerande marknadsekonomi. Bostadssituationen i Stockholm är ett exempel på hur frånvaron av marknad leder till misslyckande.