”Skolans avreglering orsak till att alltfler unga kan tänka sig diktatur”, löd rubriken till pressutskicket från Göteborgs universitet.

Vad det handlar om är att statsvetarna Staffan Lindberg och Richard Svensson har gjort den svenska delen av World Value Survey och bland annat funnit att var femte svensk mellan 18 och 29 år kan tänka sig att sälja sin röst eller att nästan var tredje tycker det vore fint om Sverige styrdes av en stark ledare istället för demokrati.

Trist. Men hur når man slutsatsen att skälet är skolans avreglering? Det enkla svaret: det gör man inte. Enda sambandet är en koppling till utbildningsnivå. En högstadieelev är alltså mer benägen att sälja sin röst eller gilla militärstyre än en högskolestudent.

I det avslutande kapitlet meddelar Lindberg och Svensson att det nu är dags att ”ta av forskarhatten”. Strax får vi höra att den vikande respekten för demokratin beror på de senaste decenniernas skolreformer – kommunaliseringen, fritt skolval och friskolereformen. Beläggen uteblir, men i pressmeddelandet presenteras dessa åsikter som forskningsresultat. Ett rätt fult trick, kan tyckas. Men det är väl också avregleringens fel.