Det ryska veckomagasinet Kommersant Vlast har blivit av med sin chefredaktör sedan ägaren kickat Maxim Kovalskij på grund av en Putinkritisk omslagsbild. Det är så det går till i Ryssland. Protesterna efter fuskvalet till Duman visar dock att det finns en vilja att bryta med rutinerna i Putinland.

Det dramat utspelas i Ryssland, men det hindrar inte att EU kan göra inspel på den scenen genom att visa var vi står och säga som det är.

I måndags lade EU:s utrikesminister Catherine Ashton fram en ny linjerapport med innebörden att EU ska stödja och skydda frihet, värdighet, jämlikhet och rättvisa. Om detta ska vara mer än högstämt ordsvall måste det märkas konkret vid dagens toppmöte mellan EU och Ryssland.

Trots valövervakningsrapporter och fuskprotester i Ryssland har det varit ganska tyst om det ryska parlamentsvalet. Ashtons kritik har inskränkt sig till, å ena sidan, ett välkomnande av president Medvedevs uttalande om att fusk-anklagelserna ska utredas och, å andra sidan, en förhoppning om att presidentvalet i mars ska bli rättvist. Men om det är allt EU har att säga är det faktiskt bättre att hålla tyst.

Barroso och Van Rompuy har flaggat för att man tänker ta upp ”mänskliga rättigheter och demokratifrågor” i samtalen med premiärminister Putin. Fint. Men om detta inte inkluderar öppen och offentlig kritik kommer mötet att lämna en unken känsla av dubbelpolitik efter sig.

Framtida lättnader vad gäller visum står överst på den ryska toppmötesdagordningen. Det kommer att bli långdragna förhandlingar framöver innan resultaten blir skönjbara, men redan i morgon väntas klartecken för kaliningradbornas resor in i Polen. Det är i grunden välkommet att EU öppnar sig, men lättnader för alla bör kombineras med resesanktioner mot vissa. Om EU verkligen vill sätta rättsstatlighet i centrum – som det slås fast i Ashtons linjerapport – är de inblandade i juristen Magnitskijs död lämpliga mål.