Som de säger i Triss-reklamen: Plötsligt händer det. I onsdags sprängde USA:s statsskuld femtonbiljoner-vallen. Den amerikanska staten är nu skyldig omvärlden femton tusen miljarder dollar.

För de flesta av oss dödliga är den summan lika ogripbar som avstånden till andra himlakroppar. Därför florerar nu på nätet en mängd olika försök att åskådliggöra för allmänheten hur mycket pengar det egentligen handlar om.

Effektivast är den sajt (http://usdebt.kleptocracy.us/) som visualiserat landets skuld med hundradollarsedlar. Hundra miljoner dollar – redan det en ansenlig summa – får plats på en lastpall, och når upp till axlarna på en normalstor man. Den rådande statsskulden når, även om lastpallen byts ut mot en internationell fotbollsplan, till axlarna på frihetsgudinnan.

Dessutom ökar statsskulden dramatiskt, vilket kan följas i realtid på den svindelframkallande webbsidan www.usdebtclock.org. Den höjning av skuldtaket, från 14,3 till 15,2 biljoner dollar, som Demokraterna och Republikanerna efter stenhårda förhandlingar enades om i somras är snart uppäten.

Då väntar med största sannolikhet ännu en politisk holmgång, och i takt med att nästa års presidentval närmar sig kommer förhandlingsviljan att minska. Både när det gäller nedskärningar och skattehöjningar.

Detta begripliggörande av astronomiska belopp visar obarmhärtigt att frågan om ordning och reda i statskassorna inte bara är en ekonomisk fråga, utan lika mycket en moralisk sådan.

Under de gångna åren har vi då och då stött på rapporter om barn, vissa inte ens i skolålder, som drabbats av betalningsanmärkningar sedan deras föräldrar skrivit över egendom på dem.

Det är inget annat än en mikroekonomisk variant av det som USA, Grekland, Italien, Japan och många andra länder nu gör. De konsumerar med lån som aldrig kommer att kunna betalas tillbaka av samma generationer som tog dem.

Vi bör tänka på detta nästa gång regeringen presenterar sin budget och kvällstidningarna börjar utse vinnare och förlorare.

Så länge vi har kontroll över utgifter, balansräkning och skulder är vi alla vinnare. Ekonomiskt och moraliskt.