Häromdagen intervjuades jag om mobilitet för ett kommande tv-program. Inte migration, inte invandring, inte flykt utan mobilitet. Ett nytt, fräscht begrepp och mycket vidare än de förutnämnda. Ett begrepp som spretar åt alla håll och omfattar rörelser åt alla håll. Och under intervjuns gång kom nya tankar och associationer upp. Begreppet mobilitet gav mig större frihet att tänka och tala om det som ordet betyder: rörlighet.
”Vad betyder mobilitet för dig?”, undrade intervjuaren. ”Att alla människor ska ha rätt att röra sig och flytta dit de vill”, var mitt ryggmärgssvar. Men när jag hade sagt det kom jag på att det inte går om till exempel två miljoner människor vill flytta till ett litet land som Sverige. Flyttandet – mobiliteten – måste ändå, hur mycket man än är för fri rörlighet för alla, förknippas med någon form av restriktioner. Annars blir det ohållbart.
Den 15 december får Sverige en ny lag om arbetskraftsinvandring. De gamla stelbenta socialdemokratiska ”hålla-borta-folk-från-Sverige”-reglerna går i graven och Sverige blir ett modernt och öppet land som välkomnar människor som vill bosätta sig här. Som vill komma hit, leva här och försörja sig, kanske göra insatser för det svenska samhället – och samtidigt betala världens högsta skatter. Det ska vi vara tacksamma för! Särskilt som svenskarna själva gärna flyttar till länder med varmare klimat och mindre betungande pålagor…
Möjligheterna för asylsökande att bli arbetskraftsinvandrare är dock minimala. På grund av otillräcklig information tror tusentals bland dem att de kommer att kunna ”byta spår” och stanna på nya grunder. Men kraven är sådana att man kan anta att det knappast kan handla om så många fler än något eller några tiotal personer per år. Bland annat krockar kravet på snabb asylhantering med kravet på jobb i minst sex månader före avslag, för att undantagsparagrafen i lagen ska gälla.
Under 2007 beviljades arbetstillstånd i Sverige för 9859 människor från länder utanför EU/EES. De flesta kom från Thailand (2382, främst bärplockare) och Indien (1447). Endast 543 personer fick dock under samma år permanenta uppehållstillstånd på grund av arbete. Arbetstillstånd ska ha sökts och beviljats före inresan i Sverige och bostad ska vara ordnad. Den som sedan under fem år har haft arbetstillstånd i sammanlagt fyra år kan beviljas permanent uppehållstillstånd.
”Varför är det bra med mobilitet?”, frågade intervjuaren till sist. ”För att det finns en inneboende frihetslängtan hos oss människor. För att vi vill kunna röra oss som vi vill; flytta dit vi vill och kan försörja oss. Och så blir det inte så mycket inavel heller”.
Merit Wager är översättare och fri skribent
Tipsa andra
Ledarsidan | Mest lästa
- Hägglund gillrar en fälla
- Bara en chans till så bättrar han sig säkert
- Sälj SAS innan flygbolag räknas till välfärdens kärna
- Kapitulera inte för statsfeminismen
- Efter dödsbuden
- S-statsvetare, V-sociologer och FP-ekonomer
- Jämfört med Björn Rosengren är Maud Olofsson kunglig
- Svenska Finland, ett ljusbad för själen
- Mammorna saknar en modern höger
- ”Vi tänker, alltså finns vi inte”





































