E-post, mobiler och Facebook i all ära – och jag är ivrig brukare av alla dessa kommunikationsmedel – men grunden för att man ska kunna sms:a, mejla eller kontakta någon på Facebook är att man känner människorna, att man har en relation till dem. Och för att ha en relation till människor måste man träffa dem IRL också. Alltså In Real Life.
Jag kastade ut idén till en knippa vänner och bekanta: ”Ska vi starta en pratklubb?”. Think tanks eller tankesmedjor finns redan, men inga talk tanks. Responsen var mycket god – många hade varit inne på samma spår och känt att de bara ville träffas och ... ja: samtala och diskutera. Om allt mellan himmel och jord. Smått. Stort. Privat. Samhälleligt. Allvar och skoj.
Vi är en brokig samling som ses en gång i månaden. Det är den stressade journalisten med självdiagnostiserad adhd light som rusar in med andan i halsen och alltid har massor av intressant att berätta, men som lugnar ner sig och låter också andra komma till tals. Det är Janne med de kloka tankarna som är helt egentänkta och lite finurliga. En knippa ”innekillar” med snofsiga jobb som hör till dem som ”räknas” men som efter lite ytskrapning förstås är lika mänskliga som alla andra. En udda präst som är som präster borde vara och inte sådan som Svenska kyrkan försöker forma dem till, och en korrespondent som ser på Sverige med förvånade finlandssvenska ögon.
I gänget finns också två obstinata ryskfödda tvillingsystrar som pricksäkert jämför Sverige med det Sovjetunionen de flydde ifrån i slutet av 1980-talet, en kombinerad översättare/folkhögskolelärare, en nyhetschef vid televisionen, en hemflyttad sverigefinländare som bott 13 år i Frankrike och med förvåning ser hur mycket Sverige har förvandlats och ligger efter Frankrike på bland annat välfärdens område. Ytterligare några personligheter avslutar den här blandningen av människor som luftar sina åsikter och dryftar sina idéer och förslag.
Mat doftar, öl skummar, te sörplas, bullar och saltgurka mumsas. Människors röster är olika och man hör när de blir mer engagerade och eldar på lite extra. Ansiktsuttrycken varierar. Skratten hörs, små och fnittriga eller stora och bullrande. Allt är sådant som inte går att förmedla via sms eller mejl. Riktiga relationer byggs, lojalitet och vänskap som man kan räkna med cementeras. Inte ytligt utan kompakt och genuint.
Samtalsämnena bestäms genom att alla har med sig en hopvikt lapp med ett ämne som de vill diskutera. Sedan dras så många lappar man hinner under en kväll ur en osynlig hatt och så går rullar samtalen på. I början ganska disciplinerat, allt eftersom kvällen lider lite mer ostrukturerat men ändå på riktigt och med både hjärta och hjärna. Några av det senaste mötets ämnen var: yttrandefrihetsfundamentalismen, Bidragssverige och besvärliga, bortskämda barn. Åsikterna var många och olika. Intressanta. Givande. Lärorika. Roliga.
Stäng av datorn och mobilen, samlas rent fysiskt kring en hatt med ämneslappar och släpp loss, det är bra både för enskilda människor och för samhället. Som sagt: e-post, mobiler och Facebook i all ära – men inget slår mänsklig samvaro och det direkta samtalet. Starta flera talk tanks!
Fria tankar tänks över öl och gurka
Kolumn | Talk tank
Fler kommentarer 0
Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Du kan skriva max tre kommentarer per artikel. Läs reglerna i sin helhet
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se







