Det är vågat att i en debattartikel blanda fotbollsmetaforer med kritik av det egna partiets kommunikativa prestationer. S kommunalpolitiker Johan Westerholm och Peter Högberg uppmanade i Aftonbladet i går sina kollegor att ”rycka upp sig” för nu är det halvlek och man måste ut på plan etcetera. (”Bollen är rund” saknades dock.)

På temat idrottsliknelser beskrev socialförsäkringsminister Ulf Kristersson när det begav sig på 1990-talet hur politikerna håller match, medan publiken har gått hem. Idag tycks det än värre. Spelarna har kanske inte gått hem, men verkar befinna sig i ständig passningskugga.

Fler än socialdemokratiska partigängare har alltså anledning att efterfråga ett innerligare politiskt samtal.

Westerholm och Högberg gör inte det. I stället går deras analys ut på att partiet saknar ”tyngre, välmeriterade projektledare” och att ”partiets kommunikativa förmåga stadigt försämrats”. Ett av få politiska utspel som bjudits under sommaren, av Veronica Palm om bostadspolitik i DN (26/7) kritiseras också. Inte av innehållsliga skäl utan för att det inte hade kommunicerats internt.

Tendensen att i brist på pigga politiska förslag och driv i idédebatten i stället framhålla värdet av kommunikation och inlyssnande har drabbat så gott som samtliga partier. Nya moderaterna har dragit det till sin spets men S är inte sämre.

Problemet är att inga kommunikatörer i världen kan lyckas om det inte finns något att kommunicera.

Men så händer det. På Aftonbladets ledarsida. Det är Ingvar Persson som fångar vad politik skulle kunna handla om. Nyhammar i Dalarna har besvärats av översvämningar och såväl scoutkåren som skytteklubben har arbetat idogt för att motverka vattnets skadeverkningar. Entreprenörer och myndigheter har också bidragit ”men framför allt är det frivilliga krafter” skriver Persson. Han nämner också den gamla ensambowlaren Putnam och att civilsamhället borde finnas med i den politiska debatten.

Nu drar inte Persson slutsatsen att civilsamhället är en förutsättning för ett gott samhälle eller att det bara kan frodas om den politiska sfären drar sig tillbaka. Men i spalten skriver han ”människor har inte väntat på att någon annan ska fixa det”.

Voilà! En politisk idé så god som någon. Matchboll?