Ännu en pusselbit i det nya svenska försvaret kom på plats igår när utredningen om stödmyndigheterna las fram. Inte heller den passar särskilt bra.

Försvaret ska förstås rationalisera och omstrukturera. Utgångspunkten har dock inte varit hur vi får väl fungerande stödfunktioner till Försvarsmakten. Frågan har varit hur kostnaderna kan reduceras med 20-30 procent. Resultatet har blivit därefter.

Det är mycket höftande av kostnader och lite konkretion av hur saker och ting ska genomföras. Konsekvensanalysen är klen. Det duger inte.

Det betonas att kärnverksamheten är den centrala, försvarets operativa förmåga. I verkligheten är stödfunktionerna en integrerad helhet i det som sammantaget utgör försvaret.